Nya regler om geoblockering

2018-12-17

Den 3 december trädde EU-förordningen om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller etableringsort i kraft. Nedan beskrivs förordningens innehåll och på vilket sätt den kan komma att påverka företag.

Vad är geoblockering?

Geoblockering, eller geografisk blockering, är när en viss webbsida eller en viss informationskälla inte görs tillgänglig i ett visst geografiskt område. Alla typer av restriktioner som baseras på nationalitet, bostadsadress eller geografisk plats för uppkoppling utgör därmed en form av geoblockering.

 Varför en förordning om geoblockering?

Genom att reglera omotiverad geoblockering och diskriminering på grund av kunders nationalitet, bostadsort eller etableringsort vill EU förbättra möjligheterna till e-handel mellan medlemsländerna, något som anses gynna både företag och konsumenter. Förordningen är därmed en del av arbetet med att utveckla den inre marknaden för varor och tjänster och tydliggör i vilka situationer som företag inte får tillämpa olika priser, betalnings- eller försäljningsvillkor baserat på vilken nationalitet kunden har, var den är bosatt eller var den är etablerad.

Exempel på situationer där geoblockering är förbjuden

  1. Det är inte tillåtet att omdirigera en kund från ett annat medlemsland till en annan landsspecifik hemsida, om kunden inte har samtyckt till det.

    Det innebär till exempel att en tysk kund som besöker en svensk hemsida inte utan att först ha godkänt det får omdirigeras till den tyska versionen av hemsidan. För att det ska vara tillåtet ska kunden först informeras om att denne kommer att omdirigeras till en annan sida och att det är möjligt att få tillgång till den ursprungliga hemsidan som kunden hade för avsikt att besöka.

  2. Alla kunder, oavsett vilket medlemsland de tillhör, ska ha tillgång till samma betalnings- och försäljningsvillkor.En kund från ett annat medlemsland ska ha möjlighet att genomföra ett köp på samma villkor som en svensk kund. I praktiken innebär det att ett företag inte kan vägra att sälja till en utländsk kund på grund av kundens nationalitet, bostadsort eller etableringsort. Det innebär däremot inte att ett företag måste leverera en köpt produkt till ett annat land, om företaget normalt inte levererar till det landet. Företag kan behöva se över sina rutiner för att säkerställa att man inte tillämpar olika villkor för svenska och utländska kunder.

  3. Diskriminering får inte ske på grund av kundens nationalitet, bostadsort eller etableringsort när det gäller villkoren för betalning.Det är inte tillåtet att ställa krav som innebär att endast betalkort som utfärdats av vissa medlemsstater accepteras som betalningsmedel. En svensk e-handel får därför inte vara uppbyggd på så sätt att endast svenska betalkort accepteras. Det är däremot tillåtet att ställa andra typer av krav på betalningsmedlet, såsom att betalkortet ska vara av ett visst märke. Ett sådant krav är inte knutet till kundens nationalitet, bostadsort eller etableringsort. Företag som valt att hantera sin betalningslösning externt kan behöva kontrollera att detta efterföljs av tjänsteleverantören.


Sammanfattningsvis

EU-förordningen om geoblockering är ett led i att utveckla den inre marknaden och klargör vad som gäller i ett antal situationer av gränsöverskridande handel. För företag innebär förordningen att man inte kan vägra en kund från ett annat medlemsland att genomföra ett köp på samma villkor som man erbjuder andra kunder. Däremot innebär förordningen inte något krav på att ett företag måste sälja och leverera till andra medlemsländer.

Kontakta