Nyhetsbrev konkurrensrätt: nya regler, miljardskadestånd och gryningsräder

Nya regler från 1 augusti 2026

Sommaren 2026 har varit ovanligt händelserik på konkurrensrättens område. Miljardskadestånd, upphävda beslut, gryningsräder, och därtill nya regler som förändrar spelplanen för både offentliga och privata aktörer. Här är vår sammanfattning av det viktigaste.

Ny lag om offentlig säljverksamhet (LOS)

En ny lag om offentlig säljverksamhet (”LOS”) ersätter de tidigare reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen. Lagen omfattar staten, regioner, kommuner samt offentliga bolag. LOS innehåller ett ständigt gällande förbud mot otillbörlig offentlig säljverksamhet, och det räcker att verksamheten på ett otillbörligt sätt påverkar privata företags möjligheter att bedriva verksamhet. Undantag gäller för säljverksamheter som är förenliga med beslut från riksdagen eller regeringen, eller som annars är försvarbar från allmän synpunkt. Konkurrensverket kan förelägga om upphörande, godta åtaganden och besluta om marknadsstörningsavgift upp till 20 miljoner kronor. Från och med den 1 januari 2027 ställer lagen även krav på att offentliga aktörer regelbundet ska utvärdera och upprätta en särskild redovisning av sin säljverksamhet.

Nytt konkurrensverktyg

Konkurrensverket har numera starkare muskler att ingripa mot konkurrensproblem på marknader, utan att behöva bevisa att det föreligger ett missbruk av dominerande ställning eller en otillåten samverkan. Nya regler i konkurrenslagen ger Konkurrensverket befogenhet att utreda och vidta åtgärder mot företag för att undanröja hinder mot effektiv konkurrens på en eller flera marknader. Åtgärderna kan riktas mot marknadsstrukturer, branschpraxis eller beteenden som inte i sig är förbjudna, vilket tidigare inte var möjligt. Beslut om ålägganden ska fattas inom tolv månader från det att Konkurrensverket offentliggjort sitt beslut att inleda en utredning.

Utökad förvärvskontroll 

Förvärvsreglerna ändras så att Konkurrensverket kan ingripa mot företagskoncentrationer på lokala eller små marknader. Tidigare kunde verket enbart ingripa mot förvärv som hämmade konkurrensen i landet som helhet eller på en avsevärd del av marknaden. Därtill införs en möjlighet att ålägga företag en utökad informationsplikt som omfattar även planerade koncentrationer som inte är anmälningspliktiga. Konkurrensverket kan besluta att ett företag under en period om högst två år ska lämna information om alla planerade förvärv som företaget är part i.

Nya riktlinjer för bedömning av missbruk av dominerande ställning

EU-kommissionen antog den 3 september 2026 riktlinjer för tillämpningen av artikel 102 FEUF avseende missbruk av dominerande ställning genom utestängande förfaranden (”Riktlinjerna”). Avseende dominansbedömningen anger Riktlinjerna att en mycket stor marknadsandel som innehafts under en längre period, i synnerhet 50 procent eller mer, i sig utgör bevis för dominans (förutom under exceptionella omständigheter). Under 40 procent anses dominans i regel osannolik. Riktlinjerna formaliserar vidare ett tvåstegstest för att avgöra om ett förfarande snedvrider effektiv konkurrens: förfarandet ska avvika från så kallad pris- och prestationskonkurrens, samt vara ägnat att ha utestängande effekter.

Riktlinjerna innehåller även särskilda analytiska ramverk för bedömningen av fem typer av förfaranden: underprissättning, marginalklämning, exklusivitetsavtal, kopplingsförbehåll samt leveransvägran.

Riktlinjerna utvidgar även vad som kan utgöra så kallade objektivt godtagbara skäl för ett missbruk, till att omfatta hållbarhetsrelaterade effektivitetsvinster, utöver de mer traditionella kategorierna kvalitets- och innovationsvinster. Riktlinjerna är begränsade till utestängande förfaranden och omfattar inte exploaterande missbruk, såsom oskälig prissättning, även om kommissionen har aviserat att särskild vägledning avseende sådana förfaranden kan komma att följa. Riktlinjerna är relevanta för alla företag som innehar, eller kan komma att inneha, en dominerande ställning och bör föranleda en översyn av prissättning, distributions- och rabattarrangemang samt tillträdesvillkor mot bakgrund av det nya ramverket.

Avgöranden och utredningar

Största konkurrensskadeståndsmålet i Sverige någonsin (PMT 1860-22, PriceRunner ./. Google) 

Patent- och marknadsdomstolen (”PMD”) har nu meddelat dom i ett mycket uppmärksammat mål avseende skadestånd för Googles överträdelse av förbudet mot missbruk av dominerande ställning. Domen har sin bakgrund i EU-kommissionens s.k. Google Shopping-ärendet från 2017, där EU-kommissionen slog fast att Google hade missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för allmän sökning genom att gynna sin egen prisjämförelsetjänst framför konkurrenternas. Den svenska prisjämförelsetjänsten PriceRunner stämde 2022 Google och krävde skadestånd om totalt ca 80 miljarder kronor för den skada som Googles missbruk ansågs ha orsakat PriceRunner.

Patent- och marknadsdomstolen (”PMD”) fann att Googles missbruk pågått under en längre period än vad Google hävdat – inte endast under den period som täcks av EU-kommissionens beslut, utan även efter att Google anpassat sitt beteende i september 2017 i syfte att efterleva EU-kommissionens beslut, och ända fram till och med den 31 december 2023. En del av kravet avseende den brittiska marknaden ansågs dock preskriberat, och PriceRunner fick inte heller ersättning för kvardröjande skada efter att missbruket upphört. Domstolen dömde ut totalt motsvarande ca 14,3 miljarder kronor i konkurrensskadestånd. Båda parter har överklagat till Patent- och marknadsöverdomstolen (”PMÖD”). 

Målet visar att missbruk av dominerande ställning på digitala marknader kan resultera i mycket stora skadeståndsanspråk och att efterlevnadsåtgärder inte per automatik avslutar en pågående överträdelse.

Överenskommelser om sökordsannonsering (PMÄ 8348-25, Min Doktor ./. Konkurrensverket)

Konkurrensverket fann 2025 att Min Doktor och Kry hade överträtt kartellförbudet genom att ha avtalat om att upphöra med att annonsera vid sökningar på varandras varumärkesnamn på Google Sök, ett s.k. non-brand bidding-avtal, vilket av Konkurrensverket ansågs utgöra en syftesöverträdelse. Min Doktor ålades att betala 6,5 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift medan Kry beviljades eftergift.

Min Doktor överklagade beslutet, som i somras upphävdes av PMD. Domstolen fann visserligen att ett avtal i konkurrensrättslig mening hade ingåtts, men att det inte utgjorde en syftesöverträdelse. Avtalet avsåg inte en sådan samverkan som typiskt sett anses särskilt skadlig för konkurrensen, frågan hade inte tidigare prövats inom EU, och utredningen gav ingen entydig bild av att sådana avtal till sin natur är skadliga för konkurrensen. Eftersom KKV inte hade genomfört någon resultatanalys upphävdes KKV:s beslut.

Konkurrensverket har överklagat PMD:s beslut till PMÖD och yrkar att beslutet fastställs. Konkurrensverket menar bl.a. att PMD felaktigt sammanblandat syftes- och resultatprövningen genom att göra en kvantitativ bedömning inom ramen för syftesprövningen. Konkurrensverket har även begärt att PMÖD begär ett förhandsavgörande från EU-domstolen avseende tolkningen av non-brand bidding-avtal.

Vertikal prisstyrning och avsaknad av bevis (PMÄ 5160-25, Tapwell ./. Konkurrensverket)

PMÖD upphävde Konkurrensverkets beslut om konkurrensskadeavgift om knappt 17 miljoner kronor mot Tapwell, en leverantör av VVS-produkter, för påstådd vertikal prisstyrning. Målet gällde huruvida Tapwell, genom avtal eller samordnat förfarande med sina återförsäljare Home Online och Hemgallerian, hade begränsat deras möjligheter att sälja Tapwells produkter online till ett pris understigande rekommenderat pris, i kombination med viss övervakning av efterlevnaden. PMÖD fann, till skillnad från PMD, att indiciebevisningen inte var tillräcklig för att styrka att Tapwell implementerat en prispolicy som återförsäljarna samtyckt till. Domstolen beaktade bl.a. att det saknades direkt bevisning om muntliga eller skriftliga avtal, att kommunikationen i ärendet var förenlig med alternativa förklaringar, samt att det inte gjorts gällande att sanktioner eller repressalier förekommit vid återförsäljarnas avvikelser.

Gryningsräd hos livsmedelsgrossister (dnr 765/2025, Martin & Servera och Menigo)

Konkurrensverket genomförde i maj 2026 gryningsräder hos Martin & Servera och Menigo på grund av misstanke om samordnade anbud i offentliga upphandlingar. Utredningen pågår. Anbudssamordning är ett prioriterat område för Konkurrensverket och företag som deltar i upphandlingar bör säkerställa att det finns tydliga interna rutiner för hur kontakter med konkurrenter hanteras. 

Vägledning om missbruk på digitala marknader (Mål C-738/22 P, Google Android)

EU-domstolen har meddelat dom i ett mycket uppmärksammat mål avseende hur missbruk av dominerande ställning ska bedömas på digitala marknader, i det s.k. Google Android-målet. EU-kommissionen slog 2018 fast att Google överträtt förbudet mot missbruk av dominerande ställning genom att via förinstallationsavtal och licensvillkor kopplade till operativsystemet Android gynna sin egen sökmotor och webbläsare på bekostnad av konkurrenter, och ålade Google böter om ca 4,3 miljarder euro. Tribunalen bekräftade i huvudsak överträdelsen men satte ned böterna något.

Google överklagade och EU-domstolen har nu ogillat överklagandet i sin helhet och fastställt böterna. Domstolen godtog att det ekonomiska sammanhanget bedömts som helhet utan kontrafaktisk analys och konstaterade att det föreligger en s.k. status quo-bias, dvs. att användare tenderar att behålla förinstallerade appar. Det principiellt viktigaste är att domstolen sänkte ribban för vad som krävs för att visa missbruk på digitala marknader: det behöver inte visas att en lika effektiv konkurrent stängs ute, utan det räcker att beteendet är ägnat att begränsa konkurrensen. Lika-effektiv-konkurrent-testets vara eller icke vara har länge varit omdiskuterat, och nu sätter EU-domstolen ned foten åtminstone vad gäller digitala marknader.

Domen är relevant för alla företag med starka positioner på digitala marknader och för dem som konkurrerar med sådana aktörer.

Bedömning av regler för spelagenter (Mål C-428/23, ROGON / DFB)

EU-domstolen meddelade i somras ett förhandsavgörande avseende huruvida det tyska fotbollsförbundets (”DFB”) regler för spelagenter, bl.a. krav på registrering och provisionsbegränsningar, omfattas av kartellförbudet. Domstolen fann att organisationen och reglerna principiellt kan omfattas av kartellförbudet. Dock konstaterade EU-domstolen att det s.k. Wouters-undantaget, som kan legitimera annars konkurrensbegränsande regler om de är nödvändiga för ett legitimt syfte av allmänintresse, även kan tillämpas på regler riktade mot aktörer utanför förbundet, såsom spelagenter. Prövningen av om reglerna är motiverade, ändamålsenliga, nödvändiga och proportionerliga kan göras samlat för en uppsättning regler snarare än regel för regel. Domen är relevant för alla organisationer inom idrotten som reglerar tillträdet till marknaden för mellanhänder och agenter.

Förbud mot förvärv på digitala resemarknader (Mål T-1139/23, Booking ./. EU-kommissionen)

Tribunalen har ogillat Bookings talan mot EU-kommissionens beslut att förbjuda Bookings planerade förvärv av ETraveli. Kommissionen fann att transaktionen, som den anmälts, skulle ha kombinerat två ledande leverantörer av onlineresebyråtjänster inom en redan koncentrerad branschbransch. Booking är den ledande onlineresebyrån för hotell, medan ETraveli är en av de främsta leverantörerna av onlineresebyråtjänster för flyg i Europa. Kommissionen fann attEnligt kommissionen skulle förvärvet skulle ha stärkt Bookings redan dominerande ställning på marknaden för onlineresebyråtjänster för hotell i Europagenom att kombinera Bookings hotellverksamhet med ETravelis flygtjänster, vilket skulle ha förstärkt nätverkseffekter och ökat inträdeshinder. Genom att förvärva en viktig kundanskaffningskanal hade Booking dessutom kunnat utnyttja ETravelis kapacitet för att bli en ledande aktör inom resebyråtjänster för flyg. onlineresebyråtjänster för hotell onlineresebyråtjänster för flyg.

Särskilt intressant var att tribunalen godtog EU-kommissionens argument om så kallad omvänd hävstångseffekt, det vill säga att Booking skulle ha kunnat använda sin icke-dominerande ställning på en marknad för att stärka sin dominerande ställning på en annan marknad.

Vi stöttar er genom hela det förändrade regelverket

Oavsett om det handlar om att bedöma riskerna vid en pågående eller planerad företagskoncentration, förbereda verksamheten inför Konkurrensverkets nya utredningsbefogenheter, säkerställa att anbudsprocesser och kontakter med konkurrenter håller sig inom ramarna, anpassa den offentliga säljverksamheten till den nya lagen eller navigera konkurrensreglernas tillämpning på digitala marknader– vi finns här för att hjälpa dig. 

Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om hur vi kan stötta just din verksamhet.

KONTAKTA OSS HÄR