Retail News

NYHETSBREV JUNI 2024 - TEMA HÅLLBARHET

Navigera rätt bland gröna krav

Välkommen till vårt nyhetsbrev med fokus på hållbarhet inom retailbranschen där vi belyser den europeiska gröna given – ett omfattande paket av politiska initiativ som syftar till att bana väg för en grön omställning i EU. Målet är klart och ambitiöst: att uppnå klimatneutralitet senast 2050. 

Genom att navigera rätt bland direktiv och förordningar och anpassa er verksamhet efter dem, bidrar ni till en hållbar framtid och stärker er konkurrenskraft på marknaden. 

Har du frågor eller vill diskutera hållbarhet? Tveka inte att höra av dig till någon av oss direkt eller kontakta oss via vårt formulär. MAQS följer löpande utvecklingen på hållbarhetsområdet och bistår med att tolka de nya regelverken samt erbjuder strategisk rådgivning kopplat till regelanpassning samt upprättande av de policyer och avtal som krävs för att möta lagstiftningens krav. 

Vi ser fram emot att höra från dig!

MAQS Retail-team,
gm Christina Berggren, Alma Falk, Love Fält, och Maria Jennerholm

Ny EU-förordning framtvingar hållbar omställning

EU:s ekodesignförordning närmar sig officiellt godkännande med krav på bolag att ställa om till en mer cirkulär affärsmodell.

Efter en omröstning i Parlamentet den 23 april närmar sig är EU:s ekodesignförordning (”ESPR”) ett officiellt godkännande. I dagarna godkände EU:s ministerråd det slutliga lagförslaget som därefter kommer att slutligen publiceras. Därefter löper implementeringsfrister till olika delar av regelverket som kommer gälla som lag i EU:s medlemsländer. Lagförslaget har förhandlats fram mellan EU kommissionen och EU parlamentet och har till syfte att vara en viktig byggsten i EU:s arbete att bli en klimatneutral kontinent 2050. 

Ett rättsligt ramverk
EU:s ekodesignförordning är ett en ramlagstiftning där EU kommissionen ges mandat att fastställa specifika ekodesignkrav för olika produktgrupper. Målsättningen är att textilindustrin ska vara först ut eftersom denna industri historiskt sett har haft en stor klimat- och miljöpåverkan. Även bygg- och möbelindustrin är områden där ekodesignregler planeras att antas av kommissionen.

Ekodesignkrav och digitala produktpass
I förordningen introduceras flera regler, bland annat är ekodesignkrav för produkter och introducering av digitala produktpass. Syftet med reglerna är bland att göra produkter mer hållbara, lättare att reparera och slutligen återvinna. Därför införs krav som bland annat består i att producenter ska inkludera minimiinnehåll av återvunnet material, göra produkter enklare att reparera och återvinna. 

De digitala produktpassen, som i framtiden kommer vara ett krav att tillhandahålla när en vara säljs, kommer möjliggöra för konsumenter att fatta mer välgrundade beslut genom att bland annat införa standardiserade sätt att rapportera hållbarhetsdata. Produktpassen kommer också göra det enklare för myndigheter och tillsynsorgan att ta del av relevant information om produkterna för att säkerställa regelefterlevnad. Som en sekundär effekt är EU:s målsättning att reglerna i ESPR ska verka för att cirkulära affärsmodeller premieras i unionen och analysen är att dessa cirkulära affärsmodeller kommer stärka EU:s konkurrenskraft.

Förbud mot förstörelse av osålda konsumentvaror
Med ESPR införs ett förbud för förstörelse av osålda konsumentvaror om två år, 2026. Exempelvis kommer det inom modeindustrin inte längre vara tillåtet att skicka plagg på förstörelse som inte blivit sålda. Reglerna träffar både stora och medelstora bolag, vilket gör att reglerna kommer få en stor effekt på marknaden. De kommande reglerna ställer också krav på bolag att redovisa de mängder av konsumentprodukter som blivit osålda och som därefter kasserats. Det innebär att bolag som tidigare medvetet förstört eller kasserat varor som inte blivit sålda kommer behöva ställa om till ett mer cirkulär affärsmodell.

Cecilia Tall arbetar på Sveriges forskningsinstitut RISE som programchef på det strategiska innovationsprogrammet Re:Source och följer utvecklingen av ESPR lagstiftningen. 

”Ett av målen för RISE är att bidra till internationell konkurrenskraft och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivet. Vi jobbar med kunskapsöverföring, lagbevakning och företagsnära forsknings- och innovationsprojekt samt omvärldsbevakning inom bland annat hållbarhetsområdet. Med ESPR jobbar vi aktivt med tex Cirkulär design för att kunna förlänga livet på produkter genom reparationer, uppgraderingar eller i sista hand återvinning av produkter (Future Adaptive Design)”, berättar Cecilia Tall.

”Många av reglerna i ESPR kommer att underlätta för konsumenter och B2B kunder att välja en hållbarare produkt och med standardiserade digitala produktpass på plats bör administrationen begränsas. Även de kommande reglerna kring Green Claims är bra för de företag som verkligen arbetar med hållbarhetsarbete med bevisad effekt. När nya regleringar införs jobbar vi med företag för att hitta nya innovativa lösningar, helst i god tid innan de träder i kraft. ESPR kommer att innebära utmaningar i många branscher. Men de svenska företag som lyckas möta utmaningarna kommer att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. Flera aktörer ställer sig frågande till var man ska börja? Det handlar till stor del om att se över hela sin produktionskedja, men även att arbeta med digitala verktyg och AI. Spårbarhet kommer att bli affärskritisk, en utmaning som branscher som tex modeindustrin arbetat med länge. Det är prio 1. Sedan handlar det till stor del om att lösa problemet vid källan och inte där problemet uppstår. Har man tex mycket avfall eller osålda varor måste man börja med sin produktionsprocess eller design. Inte med återvinningsteknik för avfallet.”, avslutar Cecilia Tall

Rätten till reparation- ett led i omställningen till den cirkulära ekonomin 

Tröttnat på att din elektronik och andra produkter går sönder inom bara ett par år? Det är du inte ensam om! Varje år slängs närmare 35 miljoner ton avfall bestående av produkter som skulle kunna repareras. Europaparlamentet har därför den 23 april 2024 antagit ett nytt direktiv om rätten att få en vara reparerad, det så kallade Right to Repair Directive (R2RD). Förslaget förväntas leda till kostnadsbesparingar för konsumenter och ska stödja målen om hållbar konsumtion i den Europeiska Gröna given. Nu ska direktivet godkännas av EU-rådet och därefter har medlemsländerna två år på sig att implementera det i nationell lagstiftning.  

R2RD innebär bland annat att:

• Konsumenterna får rätt att kräva reparation av vissa varor som typiskt sett är reparerbara, t.ex. vitvaror, dammsugare, mobiltelefoner och surfplattor. Listan på produkter kommer sannolikt att utökas med tiden. Rätten till reparation gäller även efter den lagstadgade garantiperioden och reparation ska ske till skäligt pris och inom rimlig tid. 
• En europeisk onlineplattform för reparation ska inrättas för att göra det möjligt för konsumenter att hitta reparatörer och, i tillämpliga fall, säljare av rekonditionerade varor, köpare av defekta varor för rekonditionering och lokalt ledda reparationsinitiativ. Konsumenterna ska således ges bättre möjlighet att bedöma och jämföra olika reparationstjänster. 
• Konsumenterna ska kunna efterfråga ett så kallat europeiskt formulär för reparationsinformation av tillverkare, säljare och reparatörer som vill tillhandahålla reparationstjänster, med förhoppningen att det ska leda till bättre insyn kring villkor och prissättning. 
• Tillverkaren ska inte kunna vägra reparation av rent ekonomiska skäl, såsom kostnader för reservdelar, eller enbart på grund av att en tidigare reparation har utförts av andra reparatörer eller, i tillämpliga fall, av konsumenten.
• Medlemsstaterna ska vidta åtminstone en åtgärd för att främja reparation, exempelvis informationskampanjer, kuponger eller andra ekonomiska incitament. 

Sanktioner ska fastställas av medlemsstaterna och dessa ska vara effektiva, proportionella och verka avskräckande. 

Man förordar vidare utvecklandet av en frivillig europeisk kvalitetsstandard för reparationstjänster. En sådan standard är tänkt att omfatta aspekter som påverkar konsumenternas beslut om reparation, såsom tiden för att slutföra reparationen, tillgången till tillfälliga ersättningsvaror, kvalitetsgarantier såsom en garanti för reparation och tillgången till stödtjänster som erbjuds av reparatörer såsom avlägsnande, installation och transport.

Direktivet komplettera andra kommande regler inom den Gröna Given, exempelvis Ekodesignförordningen (ESPR) och Direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen. Syftet är att produkter i högre grad ska designas för att hålla längre och att göra reparationer mer attraktiva och tillgängliga för konsumenterna. R2RD utgör således ett av de viktigaste initiativen för en övergång till en cirkulär ekonomi.  

EU:s Green Claims Directive: Verifiering och förhandsgodkännande av hållbarhetspåståenden?

Som en del i EU:s Green Deal, eller ”den gröna given”, som är en ambitiös plan för att göra Europa klimatneutralt senast 2050, har EU lanserat direktivet om gröna påståenden, ”Green Claims Directive”.

Redan idag gäller att marknadsföring (inklusive hållbarhetspåståenden) ska vara vederhäftig och inte vilseledande. I Sverige har vi traditionellt sett också satt stränga krav på miljöpåståenden. Med miljöpåståenden menas att i ett kommersiellt meddelande, marknadsföring eller reklam, skapa intrycket att en vara eller tjänst har en positiv inverkan eller ingen inverkan alls på miljön eller är mindre miljöskadlig jämfört med konkurrerande produkter eller tjänster. Ett miljöpåstående kan se ut på olika sätt, det kan vara allt ifrån att t.ex. uttryckligen skriva ”miljövänlig”, till att använda sig av miljömärkningar eller grafiska inslag så som träd eller löv. För att miljöpåståenden inte ska anses vilseledande gäller att de presenteras på ett klart, specifikt, otvetydigt och korrekt sätt. 

Green Claims Directive syftar till att ytterligare motverka vilseledande miljöpåståenden och ”greenwashing” inom marknadsföring. Direktivet kommer att innebära än mer långtgående krav på att företag måste underbygga sina miljörelaterade påståenden med tydlig och verifierbar information. Direktivet kräver transparens och noggrannhet i hur miljöpåståenden presenteras, vilket ska hjälpa konsumenter att göra informerade val och främja hållbar konsumtion och produktion inom EU. Böter mot reglerna kan innebära sanktionsavgifter på upp till fyra procent av bolagets årsomsättning.

En av de största och mest omdebatterade nyheterna är förslaget om förhandsgodkännande av miljöpåståenden och dess bevisning av officiellt ackrediterat organ innan kommunikation av påståendet får ske, en ståndpunkt som också antogs av EU-parlamentet den 12 mars 2024. Förslaget innebär att företag kommer att behöva lämna in bevis om sina påståenden om miljömarknadsföring och få ett officiellt godkännande innan de publicerar påståendena. Bedömningsförfarandet föreslås få ta max 30 dagar och man föreslår även att enklare påståenden och produkter ska kunna dra nytta av en snabbare och enklare verifiering.

En annan fråga som diskuteras är de högre kraven på miljöcertifieringar – här kommer vi sannolikt att få se en minskning av både befintliga och nya märkningar. En annan nytillkommen fråga som diskuteras är om textilprodukter ska undantas från direktivet.
Grundförslaget till Green Claims Directive antogs av EU-kommissionen i mars 2023. Förhandlingarna om direktivets olika delar efter EU-parlamentets ställningstagande den 12 mars 2024 pågår för närvarande i EU-parlamentets utskott och den slutliga utformningen är ännu inte satt. Det är därför svårt att sia om när direktivet kan komma att träda ikraft fullt ut men sannolikt kommer implementering att påbörjas någon gång mellan 2024 och 2027.

Kontakta MAQS / registrera dig för nyheter och events inom retail