Nyheter inom Entreprenad och Infrastruktur #3 2024

NYHETSBREV SEPT 2024

KRÖNIKA

Nu är sommaren officiellt slut… och det är då det roliga börjar!

I söndags den 22 september var det höstdagjämning då natt och dag var ungefär lika långa. Dagen markerar att vi lämnat sommaren bakom oss och går in i hösten. 

För egen del finns det inget vemod i detta. Sommaren har varit bra och jag tar med mig många fina minnen av nöjda barn med havssalt i håret och glass i handen, vackra solnedgångar över jämtländska trädtoppar och roliga stunder med goda vänner. Sådant där som ger energi för nya tankar, projekt och utmaningar när vi går in i hösten, som ju är uppstarternas tid.

Och påfyllda tankar behövs nu i höst, det är ju väldigt mycket på gång!

Den stora snackisen är förstås de nya standardavtalen för entreprenader, där BKK:s ordförande Mats Karlsson flaggat för att förslag till nya avtal – ett för utförandeentreprenader och ett för totalentreprenader – ska skickas ut i oktober. Efter många års revideringsarbete ser vi nu fram emot att äntligen få ta del av de nya avtalen och delta i remissen under hösten för att ge vår input på förslagen. Vi är förstås mycket spända på förslagen och senare i höst kommer en specialutgåva – helt dedikerat till avtalen – av vårt nyhetsbrev, så håll ögonen öppna efter det! Läs gärna även Erik Kjaers reflektioner kring avtalen nedan. 

Ett av de områden som kommer att uppdateras i de nya standardavtalen är arbetsmiljö. Detta verkar passande mot bakgrund av det stora arbete som Arbetsmiljöverket har genomfört med att ta fram en ny struktur där de 2 300 paragraferna i de nuvarande 67 föreskriftshäftena har bearbetats och sorteras in till 15 helt nya föreskriftshäften. Utgångspunkten har varit att skydds- och kravnivån inte ska förändras. Men i föreskrifterna som riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare har nya regler och krav förts in som förtydligar ansvar och uppgifter framför allt i de tidiga skedena av byggprocessen. De 15 nya omarbetade arbetsmiljöföreskrifterna börjar gälla den 1 januari 2025. 

Vi på MAQS kommer att hålla seminarier om vad de nya reglerna innebär för entreprenadparterna senare i höst, så håll utkik!

Även hos oss i entreprenadteamet på MAQS händer det grejer! Vi växer och i början av september välkomnade vi Olof Johnson till teamet. Olof är ett välkänt ansikte för många i branschen och har med sin långa erfarenhet mycket att bidra med, bland annat har han varit delaktig i framtagandet av de nya standardavtalen. Läs gärna mer nedan eller Byggindustrins intervju med Olof här. 

Detta är lite av det som är på gång i entreprenadbranschen och på MAQS och även om jag inte kan dela allt i denna kolumn så är en sak säker: förutom höstgrytor på spisen är det mycket annat som kokar denna höst! 

Anna Almroth, advokat och partner

ps. Registrera dig gärna för kommande nyhetsbrev här

FRAMTIDSSPAN

Nya tider och nya AB-avtal

Det var länge sedan jag såg en tidssedel sist. Sedan flera år tillbaka sker tidsrapporteringen i entreprenader via appar i telefonerna. Det blir verkligen påtagligt att AB 04/ABT 06 är daterade. Reglerna om självkostnadsprincipen talar om entreprenörens skyldighet att redovisa just ”tidssedlar”. 

Det är i och för sig ganska enkelt att översätta skrivningen om tidssedlar till dagens verklighet. Andra frågeställningar i entreprenadprojekt och inom entreprenadrätten blir mer svårhanterliga. Idag används datormodeller för gestaltning och projektering. Den användningen kommer att öka i framtiden. I dagens standardavtal får det nya digitala sättet att arbeta ingen plats. Även här måste man alltså försöka vrida in verkligheten i standardavtalens regleringar. Det sker ofta genom kontraktsregleringar. Effekten blir att AB/ABT har spelat ut sin roll. 

De senaste tio åren har AB-avtalen också fått utstå en hel del kritik. Högsta domstolen har i en rad avgöranden konstaterat att avtalen antingen är motstridiga eller saknar lösningar på relevanta rättsliga frågeställningar. Med hjälp av avtalstolkningsregler och allmänna principer har HD så sakteliga omdanat entreprenadrätten. Ett exempel är klargörandet vad entreprenörens skyldighet att göra en fackmässig bedömning i anbudsskedet (AB 04 kap 1 § 8) egentligen betyder. I kölvattnet av HD:s avgöranden har domstolar, rättsvenskapen och debattörer framfört sin syn på hur olika villkor ska tolkas. Inte sällar spretar både slutsatser och resonemang. Även här finns det alltså ett uppdämt behov av nya tydligare villkor.

Det är nya standardavtal på gång (se ledaren). Inom en månad är det dags för det första remissutkastet att se dagens ljus. Vi som arbetar dagligen med avtalen är spända av förväntan. Har BKK (Byggandets Kontraktskommitté) lyckats med sin föresats att både modernisera och förtydliga bestämmelserna? Kvarstår den riskbalans mellan beställare och entreprenör som varit AB-avtalens signum? 

Utan att säkert veta tror jag att de nya avtalen faktiskt är både moderna och mer genomarbetade än tidigare versioner. Med det sagt står branschen inför en utmaning med att införliva de nya avtalen i projekten. Och det är först då som vi fullt ut förstår om den kanske viktigaste manualen för ett entreprenadprojekt faktiskt fungerar. 

MAQS bevakar utgivningen av ”nya AB”. Vi kommer att publicera vår första analys så snart remissutkastet har kommit! 

Erik Kjaer, advokat/partner

RÄTTSFALL

Arbete på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen

– vilka krav ställs på kostnadsredovisningen och ska skäligheten prövas?  

Svea hovrätt har i en dom från den 16 maj i år (T 3012–23) prövat frågan om vilka krav som ställs på entreprenörens underlag vid ersättningsformen löpande räkning enligt självkostnadsprincipen och om prisets skälighet ska bedömas. 

Målet rörde en tvist mellan en entreprenör och en bostadsrättsförening angående betalning för en totalentreprenad enligt ABT 06. Enligt avtalet utfördes arbetet på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen mot en avtalad budget. Vid slutfakturering visade det sig att budgeten överskridits. Föreningen bestred slutfakturan och gjorde gällande att entreprenörens underlag var så pass bristfälligt att det inte gick att bedöma om entreprenören haft rätt att ta betalt för arbete eller om det belopp som fakturerats var skäligt.

Hovrätten konstaterar, i linje med det tidigare hovrättsavgörandet ”Nybropalatset”, att avtal enligt ABT 06 innebär att priset för utförandet av entreprenaden är avtalat och utgår från självkostnadsprincipen (ABT 06 kap. 6 § 9). Priset kan därför inte anses oskäligt. 

I frågan om entreprenörens kostnadsredovisning konstaterade hovrätten att det är entreprenören som ska styrka att kostnader är hänförliga till entreprenaden och att antalet utförda arbetstimmar har lagts ner. Entreprenörens underlag bestod av en kostnadsredovisning indelad på tjugo kostnadsposter med uppgift om beräknad kostnad enligt kontrakt och utfallet för kostnadsposten, en projektuppföljning för kostnadsposten ”lön till tjänstemän” och en arbetsbeskrivning som avsåg en stor andel av timmarna som omfattades av projektuppföljningen. Kostnadsredovisningen saknade dock underlag för de summor som entreprenören redovisat under respektive kostnadspost och för kostnadsposten ”lön till tjänstemän” saknades en beskrivning av vilket arbete som utförts. Det underlag som entreprenören presenterat var därför inte tillräckligt för att styrka ersättningskravet. 

Sammanfattningsvis ansåg hovrätten att det inte ankommer på entreprenören att visa att kostnaden är skälig vid löpande räkning enligt AB 04 eller ABT 06. Entreprenören ska i stället sammanställa ett fullständigt och strukturerat underlag för att få rätt till ersättning för kostnaderna. I denna del är det viktigt att löpande beskriva arbetsinsatserna i dagbok vilket även gäller tjänstemännens arbete. Värt att notera är också att hovrätten synes lägga vikt vid de konkreta invändningar som beställaren fört fram mot underlaget. 

Maja Rothpfeffer, advokat/legal director och Mikaela Lindén, biträdande jurist

FRÅGA JURISTEN

Fråga:

Min entreprenör har inte skaffat allt som behövs för entreprenaden! Vad gäller? 

Svar:

Enligt AB 04 kap 1 § 9 / ABT 06 kap 1 § 10 ska entreprenören (om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna) på egen bekostnad anskaffa allt som behövs för entreprenadens utförande. Detta innebär i praktiken att entreprenören har att införskaffa allt material och alla redskap som behövs för entreprenaden. Bestämmelsen anger ingen tydlig rättsföljd - det framgår alltså inte vad som händer om entreprenören inte gör detta. Så vad gäller? 

Svea hovrätt (mål T 13222-22) har nyligen prövat frågan. Frågan i målet gällde om beställaren hade rätt att få ersättning för en mobilkran som denne hyrt in. Entreprenadkontraktet mellan parterna angav att entreprenören skulle tillhandahålla två mobilkranar, men entreprenören hade endast tillhandahållit en. Beställaren hyrde då in en andra kran för att användas i entreprenaden. Svea hovrätt kom fram till beställaren hade rätt att få ersättning för tillhandahållandet av den andra mobilkranen i entreprenaden. Hovrätten hänvisade i sin bedömning till ABT 06 kap 1 § 10 och tillerkände beställaren ersättning trots att bestämmelsen inte anger någon rättsföljd. 

Domen ger alltså att en beställare kan ha rätt till ersättning i enlighet med ABT 06 kap 1 § 10 (AB 04 kap 1 § 9) för det fall entreprenören inte anskaffar allt som behövs för entreprenaden eller om entreprenören inte anskaffar det som är avtalat mellan parterna. Hovrätten betonade i domen att det av parternas entreprenadkontrakt framgick att entreprenören skulle tillhandahålla två mobilkranar och eftersom entreprenören inte uppfyllde det så hade beställaren rätt till ersättning. Tyvärr anges inte tydligt i domskälen på vilken grund domstolen baserade beställarens rätt till ersättning. Ett klargörande från Högsta domstolen hade alltså behövts. Ett sätt att se på händelsen är dock att betrakta den uteblivna kranen som ett avgående arbete förenat med skadeståndsrätt för beställaren enligt AB04/ABT06 kap 5 § 11.  

Rent praktiskt borde beställaren använt sig av sin kontrollrätt i entreprenaden (AB 04/ABT06 kap 3 §§ 5-7). Genom kontrollrätten hade beställaren kunnat kräva ett tillhandahållande av kranen och om kostnaden inte ingick i kontraktet skulle entreprenören vara berättigad till ÄTA. 
 

Cecilia Uddman, advokat/legal director

NYHETER OCH KOMMANDE EVENT INOM ENTREPRENAD OCH INFRASTRUKTUR

Olof Johnson ansluter till MAQS

Den affärsjuridiska entreprenadexperten Olof Johnson ansluter till MAQS med uppdraget att ytterligare stärka byråns kompetens och erbjudande inom entreprenad- och försäkringsområdet.

Olof kommer närmast från en tjänst som bolagsjurist på Serneke Sverige och har tidigare varit chefsjurist på Sveriges Byggindustrier och VVS Företagen, försäkringsjurist på Skandia och If Skadeförsäkring samt advokat under många år. Han har medverkat i arbetet med att ta fram branschstandardavtalen AB 04, ABT 06 och ABK 09, samt i den nu högaktuella revideringen av AB 04 och ABT 06.
Läs mer här.

Har du fler frågor eller vill diskutera med en jurist? Kontakta gärna MAQS Entreprenad & Infrastruktur-team:

Fv: Erik Kjaer (Gbg), erik.kjaer@maqs.com, Ola Jönsson (Malmö), ola.jonsson@maqs.com och Anna Almroth (Stockholm), anna.almroth@maqs.com