Osäkra världsläge och handelstullar skapar spänningar i kommersiella avtal

När tullar snabbt förändras till följd av politiska utspel – som Trumps nya protektionistiska agenda – får det inte bara makroekonomiska effekter. Det skapar också juridiska spänningar i kommersiella avtal, där formuleringar kring leveransvillkor, prisjusteringar och riskfördelning snabbt hamnar i centrum. 

Tullfrågor betraktas ofta som teknikaliteter som hanteras av logistik eller inköp – reglerade via Incoterms och separerade från kärnan i det kommersiella avtalet. Men i ett globalt klimat där tullnivåer snabbt förändras – som nu, när Donald Trump inför tullpaket mot Kina och omvärlden – utmanas den synen.

För affärsjurister och kommersiella beslutsfattare innebär det ett växande behov att inte bara förstå tullens rättsliga ramverk, utan också hur man formulerar riskfördelning och flexibilitet när kostnaderna rusar.

Incoterms räcker inte alltid – särskilt inte vid snabba förändringar

Som utgångspunkt regleras tullkostnader normalt i leveransvillkoren – ofta enligt Incoterms (exempelvis DDP, FOB eller EXW). Det är väl etablerad praxis. Men när ovanliga eller kraftiga tullförändringar införs – kan Incoterms bli för trubbiga. Då behöver man även titta på klausuler som:

• Force majeure – kan en plötslig tullhöjning utgöra en händelse bortom parternas kontroll?
• Väsentligt ändrade omständigheter – är det rimligt att avtalet ska fullgöras till ursprungliga villkor när förutsättningarna vid avtalets ingående har förändrats drastiskt?
• Prisjusteringsklausuler – allt vanligare efter pandemin, halvledarbristen och inflationen. Allt fler företag förhandlar nu in möjligheten att justera priset vid större externa kostnadsförändringar.
• Omförhandlingsklausuler i god tro – ett modernt verktyg som parter kan enas om i syfte att gemensamt söka lösningar snarare än hot eller tvist.
• Uppsägningsklausuler – finns det möjlighet att komma ur affären genom att säga upp avtalet utan skäl (Eng. termination for convenience), i så fall hur lång är uppsägningstiden? 
• Tillämplig lag – vilket lands lag som ska tillämpas vid avtalstolkning när ovannämnda klausuler är oklara, eller helt saknas i avtalet? 

Vad ska man tänka på vid avtal i ett osäkert läge?

Om parterna förhandlar ett nytt avtal i dagens handelsklimat – där nya tullar kan införas när som helst – är det ofta orimligt att förvänta sig eller kräva att endast en av parterna ska ta hela risken. Det kan istället vara mer balanserat att:

• Dela på tullkostnaderna, eller
• Införa en skyldighet att omförhandla i god tro vid väsentligt förändrade omständigheter

Även en lång bindningstid utan möjlighet till justeringar eller omförhandlingar kan bli affärsmässigt ohållbar om förutsättningarna förändras väsentligt över en natt. 

Val av tillämplig lag och tvistelösningsmetod bör också noggrant avvägas ifall förhandling i god tro inte är en gångbar väg. Det är även av avgörande betydelse att klassificera varor med korrekt tullkod och att ha koll på ursprungsland för ingåendekomponenter respektive slutliga produkter. 

Generellt sett krävs en analys av pågående avtal för att avgöra om varorna omfattas av olika tullpaket och, i så fall, om det finns möjlighet att justera eller omförhandla avtalen. För nya avtal bör man från början utforma dem med ökad flexibilitet för att kunna hantera eventuella framtida förändringar i tullnivåer.

M&A: När tullrisk blir en fråga om due diligence – inte bara juridik

Även inom M&A blir tullrisker alltmer aktuella – men inte alltid ur strikt juridiskt perspektiv. Särskilt när målbolaget är import- eller exportberoende blir det centralt att förstå hur tullförändringar påverkar målbolagets affärer, affärsmodeller och lönsamhet.

Här är det snarare commercial due diligence än legal due diligence som spelar störst roll. Köparen bör undersöka:

• Om bolaget exporterar till USA – och hur stor del av omsättning/marginal det utgör.
• Om och hur införda samt planerade "hämndtullar" (från EU, Kina och andra länder) kan slå mot bolagets verksamhet.
• Hur beroende bolaget är av specifika import- respektive exportvägar som kan påverkas av Trumps politik.
• Hur flexibla bolagets leverantörskedjor och avtal är för att hantera nya tullkostnader.

I tider av ökad protektionism och snabbt föränderliga regelverk kan några rader i ett kommersiellt avtal avgöra om ett företag kan navigera vidare – eller fastnar i ekonomiska och juridiska tvister eller konkurs. Att lyfta tullfrågor i avtalets huvudtext, och att tänka om kring avtalsflexibilitet och riskdelning, är inte längre ett alternativ – det är en nödvändighet.

Sara Malmström                      Junli Shu  
Advokat/Partner                       Advokat/Partner
MAQS Advokatbyrå                 MAQS Advokatbyrå