Kraftlyftet – ny stödmöjlighet för batterilager vid vindkraftsanläggningar
Sverige står inför en historisk elektrifiering men elnätets utbyggnad håller inte samma takt. Med Kraftlyftet vill regeringen överbrygga gapet. I januari 2026 trädde förordning (2025:1487) i kraft och den 26 februari öppnade Energimyndigheten sin första utlysning inom ramen för den nya stödsatsningen Kraftlyftet. Syftet är att stärka elsystemets leveranssäkerhet och upprätthålla takten i elektrifieringen. Ansökningstiden löper till den 7 maj 2026 och budgeten för utlysningen uppgår till totalt 4,2 miljarder kronor under åren 2026-2035.
Stödet grundar sig på artikel 41 i EU:s allmänna gruppundantagsförordning (GBER) och lämnas som bidrag för ett antal specificerade åtgärder. Mest relevant i detta sammanhang är investeringar i lagring av el som är direkt ansluten till en produktionsanläggning av förnybar el. Fristående batterilager är däremot uttryckligen undantagna. Med ”direkt ansluten” avses att lagringsanläggningen och produktionsanläggningen befinner sig inom samma icke-koncessionspliktiga nät samt att minst 75 procent av batteriets energi hämtas från den anslutna vindparken. Stödet uppgår i regel till maximalt 30 procent av investeringskostnaden, med ett tak om 30 miljoner euro per projekt.
För att kunna beviljas stöd måste flera centrala krav vara uppfyllda. Projektet måste bidra till leveranssäkerheten i ett område där det finns ett verkligt behov – i konkurrensen bland ansökningarna prioriteras projekt som ökar elproduktionskapaciteten i SE3 eller SE4, men även projekt i andra elområden kan beviljas stöd om sökanden tydligt kan motivera det lokala behovet och projektets bidrag. Lagringsanläggningar i form av batterier bör vidare ha en kapacitet om minst 1 MW och projektet måste kunna slutföras senast den 31 december 2031.
Två ytterligare villkor för stödberättigande är värda att lyfta fram särskilt. Det första är lönsamhetskravet: stöd får endast lämnas om det utgör en förutsättning för att den avsedda investeringen ska bli lönsam på företagsekonomiska grunder. Sökanden behöver därför i samband med ansökan lämna in en kostnadsnyttoanalys som visar att investeringen inte bär sig kommersiellt utan stöd. Bakgrunden till kravet är den stimulanseffekt som stödet syftar till att uppnå.
Det är också just detta krav som ligger bakom ett av de mest avgörande villkoren i regelverket: projektet får inte vara ”påbörjat” när ansökan lämnas in. Logiken bakom villkoret är strikt. Om en investering redan har inletts utan stöd signalerar det att investeringen var lönsam ändå, och då fyller stödet ingen reell funktion. Med att projektet anses påbörjat avses att bygg- och anläggningsarbeten inletts, att ett bindande beställningsåtagande gjorts för utrustning, eller att något annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig vidtagits. I praktiken har villkoret därmed uteslutit projekt som redan fattat investeringsbeslut. Planering, förstudier, tillståndsprocesser och markavtal är däremot tillåtna åtgärder som inte anses utgöra ett påbörjande. Det gäller dock att vara medveten om var gränsen går och avvakta med att slutföra upphandlingen till dess att ansökan är inlämnad.
Ansökningarna bedöms i konkurrens och projektets mognadsgrad tillmäts stor vikt vid bedömningen. Energimyndigheten har uttryckligen angett att det inte är en fördel att lämna in en ansökan tidigt under ansökningsperioden – en väl genomarbetad ansökan väger tyngre. Kraftlyftet är ett välkommet tillskott till det svenska stödsystemet. För den som har ett BESS-projekt i pipeline som ännu inte har påbörjats, finns det goda skäl att noggrant se över om förutsättningarna för stöd är uppfyllda.
