Nytt regelverk för krigsmateriel
I april 2026 presenterade regeringen en proposition som anpassar lagen om krigsmateriel (”krigsmateriellagen”) till Sveriges Natomedlemskap, skärper straffen för brott mot lagen och inför nya krav på vapentillverkningstillstånd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026. Krigsmateriellagen reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt tekniskt bistånd. Tillstånd krävs för sådan verksamhet och beviljas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser.
Anpassning till Natomedlemskapet
Propositionen föreslår att riktlinjerna för utförsel och utlandssamverkan anpassas till Natomedlemskapet, bland annat på följande sätt:
samverkan med allierade i princip ska anses förenlig med svensk säkerhets- och försvarspolitik,
tillstånd ska kunna beviljas för att tillgodose en allierad stats behov av materiel och kunnande,
Sveriges åtaganden att bistå en allierad stat som utsätts för väpnat angrepp enligt Nordatlantiska fördraget ska ha företräde vid tillståndsprövningen vid väpnat angrepp mot en allierad stat, och
hänvisningen till neutralitetsrätten som ovillkorligt exporthinder tas bort.
Anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet
Propositionen föreslår att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet (Agreement Concerning Export Controls in the Field of Defence), ursprungligen ingånget mellan Frankrike, Tyskland och Spanien 2021 och till vilket även Storbritannien anslöt sig i december 2025. Avtalet innebär bland annat:
minskad administrativ börda vid tillståndsgivning,
underlättat samarbete mellan nationella exportkontrollmyndigheter, och
en de minimis-princip, enligt vilken systemtillverkarlandets exportkontrollregelverk tillämpas vid tredjelandsexport om underleverantörens andel understiger 20 procent av produktens totala försäljningsvärde. Vissa produktkategorier faller utanför avtalet, däribland helautomatiska finkalibervapen och tyngre vapensystem.
Övriga lagändringar – skärpningar och lättnader
Propositionen innehåller därutöver ett antal skärpningar och lättnader:
ett nytt krav på vapentillverkningstillstånd enligt vapenlagen för tillverkning av skjutvapen, vilket inte tillämpas på verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
höjt maxstraff för grovt brott mot krigsmateriellagen, från fyra till sex års fängelse,
höjd sanktionsavgift, från 200 000 till 1 000 000 kronor,
ett nytt bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet i krigsmateriellagen för underleverantörer som tillverkar delar av krigsmateriel på uppdrag av en tillståndshavare, i syfte att minska den administrativa bördan för mindre underleverantörer utan att försämra exportkontrollen,
förenklade regler för anbudsunderrättelser, innebärande att skyldigheten att underrätta ISP innan anbud lämnas eller avtal ingås inskränks till att enbart gälla vid försäljning, upplåtelse eller förmedling av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet, dvs. tillståndspliktiga licenstillverkningsavtal och samarbetsavtal undantas helt från underrättelseskyldigheten, och
ett nytt bemyndigande för regeringen att föreskriva att det inte ska krävas säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för tillstånd enligt krigsmateriellagen avseende icke-helautomatiska skjutvapen samt tillhörande ljuddämpare, vapenmagasin och ammunition, vilket underlättar tillståndsgivning och export av civila skjutvapen till tredjeland.
MAQS Advokatbyrå följer noggrant utvecklingen på exportkontrollområdet. Kontakta oss gärna för mer information och rådgivning i dessa frågor.
