Vi har analyserat Konkurrensverkets rapport – så du slipper!

I november 2025 publicerade Konkurrensverket rapporten ”Pristransparens på byggmaterial” (2025:6). Rapporten är en djupdykning som innehåller inrapporterade siffror, avtal och intervjuer från grossister, entreprenörer och beställare inom byggbranschen. Den innehåller värdefull information, men också tyvärr vissa brister. För den som orkar läsa de 119 sidorna finns många intressanta insikter att upptäcka. Här presenterar vi ett urval.

Syfte och bakgrund  

Rapporten är resultatet av ett omfattande uppdrag från regeringen 2024, där Konkurrensverket skulle kartlägga pristransparensen inom byggmaterialmarknadens olika led och utreda hur denna påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn. Den föregås av åtta tidigare utredningar och rapporter som genom åren genomförts gällande bristande pristransparens inom byggmaterialsektorn. Konkurrensverkets uppdrag innefattade även att identifiera informationsmängder som inte är allmänt tillgängliga och föreslå åtgärder för att förbättra pristransparensen.

Sammanfattning

Konkurrensverkets utredning visar att rabatter inom installationsbranschen är vanligt förekommande, främst inom el och VVS. Rabatterna uppgår till betydande belopp och i genomsnitt hela 65-70 % av bruttoprislistorna. Av dessa utgör merparten direkta rabatter (ca 65 % av bruttopris) och en mindre del retroaktiva rabatter (ca 3 % av bruttopris). Rapporten slår fast att rabatterna inte är problematiska vid fast pris utan enbart vid löpande räkning (självkostnad) då det föreligger incitament för entreprenören att fakturabeloppet är så högt som möjligt. De betydande rabatterna innebär även att prisindex från SCB kan innehålla potentiella felkällor enligt rapporten.

Rapporten skiljer på direkta rabatter och retroaktiva rabatter (där årsomsättningsrabatt ingår). Det konstateras att betydande belopp genereras genom retroaktiva rabatter som inte redovisas för beställare utan förblir dolda. År 2023 uppgick de retroaktiva rabatterna till ca 4,4 miljarder kr. Rapporten slår fast att det råder stor otydlighet kring vad som verkligen utgör ”årsomsättningsrabatt” och att hela 66 olika benämningar av ”årsomsättningsrabatt” har identifierats i utredningen. Ett annat stort problem är att direkta rabatter - som ska tillfalla beställaren enligt AB 04 och ABT 06 - är relativt enkla att dölja för beställaren genom att de omvandlas till retroaktiv rabatt mellan entreprenör och leverantör. Misstron bland beställare är således utbredd, samtidigt som rapporten redogör för hur svårt beställare har att kontrollera och följa upp. 

Konkurrensverket bedömer att den bristande pristransparensen innebär sämre konkurrens på byggmarknaden och att branschens aktörer inte lyckats lösa problemen på egen hand. 

I slutet av rapporten föreslås följande åtgärder för att hantera problematiken:

• Offentliga beställare bör:
  1. Tillämpa fast pris i första hand.
  2. Konkurrensutsätta materialkostnader redan i upphandlingsskedet, exempelvis genom varukorgsmodeller.
  3. Tillämpa fast ersättning istället för procentuellt entreprenörsarvode på redovisade kostnader, om löpande räkning används.
• Beställare bör ha tydliga avtalsvillkor gällande rabatter vid löpande räkning.
• En utredning om möjlighet att lagstifta om en skyldighet för leverantörer att redovisa samtliga rabatter på verifikationer.
• En utredning om möjlighet att lagstifta om förbud mot retroaktiva rabatter. 

Analys 

Rapporten är delvis problematisk då den i vissa delar tycks utgå från perspektivet att ”alla rabatter” ska redovisas och tillfalla beställaren - vilket går emot AB 04 och ABT 06:s bestämmelser om att årsomsättningsrabatter ska tillfalla entreprenören. Konkurrensverket tycks således inta en positionering om att AB 04 och ABT 06:s bestämmelser om årsomsättningsrabatter inte bör gälla. Åsikten är inte ny och starka önskemål om att beställaren även skulle få åtnjuta årsomsättningsrabatter framfördes redan vid utarbetandet av AB 72 (se motiv AB 72 s. 186). Men samma motargument kvarstår än idag som då; årsomsättningsrabatter är beroende av entreprenörens samlade inköpskvantitet över året för flera olika entreprenader och den enskilda beställaren har således enbart i undantagsfall möjlighet att påverka dessa. Dessutom kan årsomsättningsrabatters absoluta storlek enbart konstateras i efterhand, i normalfall slutet av kalenderåret. Detta skulle kunna medföra att preskriptionstiderna i AB 04 och ABT 06 överskrids. Ytterligare problem utgörs av entreprenörens möjlighet att kunna bryta ut enskilda poster i den samlade återbetalningen från grossisten, för att portionera ut till diverse beställare. Ytterligare problem med att beställare ska åtnjuta entreprenörens årsomsättningsrabatter lyfts fram i rapporten på s. 56-57, där en uppgiftslämnare framhåller till Konkurrensverket att avtalsvillkor om att årsomsättningsrabatt istället ska tillfalla beställaren har en direkt konkurrensbegränsande effekt. 

Rapportens utredning visar samtidigt att retroaktiva rabatter ofta döljer egentliga direkta rabatter - som rätteligen ska tillfalla beställaren. Det finns en tydlig problematik med att det inte finns en klar definition av ”årsomsättningsrabatt” och hur den ska särskiljas från andra direkta rabatter. Likaså den fascinerande statistiken över 66 (!) olika benämningar på ”årsomsättningsrabatt” visar hur illa ställt det är. Det är en djungel av olika benämningar, rabattbrev, bonus- och trappmodeller för rabatter och helt klart är att incitament finns för entreprenören att fakturapriset är så högt som möjligt, vilket tyvärr utnyttjas av vissa. Här noteras den intressanta detaljen i rapporten att entreprenörsarvode och påslag är förbjudet i vissa länder. Är Sverige på väg dit tro? Rapportens förslag på åtgärder är till viss del goda men behöver stundtals rejäl bearbetning, speciellt lagförslagen som tycks vara ogenomtänkta. Lagförslagen kommer oavsett inte ske i en handvändning varmed branschen kommer behöva fortsätta stångas om rabatter de närmsta åren. Särskilt med beaktning av att de nuvarande föreslagna AB-avtalen som antas komma under 2026 inte innehåller någon reglering av vare sig övriga rabatter eller årsomsättningsrabatt. Fortsättning följer således!

Rekommendationer 

I väntan på att den statliga maskinen tuggar sig igenom förslag och utredningar finns ett flertal saker parter kan göra redan nu för att undvika tvister och hålla kostnaderna i entreprenader rimliga. Både beställare och entreprenörer rekommenderas att:

• Ganska entreprenadavtal och AF-delar noga. Slarviga formuleringar gällande rabatter är vanliga men leder ofta till tvist.
• Definiera begreppen i avtalen – vad utgör en ”årsomsättningsrabatt” och vad utgör ”övriga rabatter”?
• Om beställaren även önskar ha rätt till ”årsomsättningsrabatt” måste bestämmelsen i AB 04/ABT 06 ändras korrekt i AF-delen eller entreprenadavtalet.
• Använd den korrekta termen ”årsomsättningsrabatt” och undvik andra termer för att minska risk för förvirring och tvist.
• Skilj på direkta rabatter (från första kronan) och årsomsättningsrabatt i avtal med grossister.
• Tveka inte att ta hjälp av entreprenadjurist för att granska avtal så att de blir korrekta.