Nyheter inom Entreprenad och Infrastruktur #1 2025

NYHETSBREV MARS 2025 

LEDARE 

2025 - förändringens år?

Välkommen till årets första nyhetsbrev så här två månader in i 2025! Jag har alltid tyckt om början av ett nytt år – känslan av nystart efter ett årsskifte verkar utlösa ett behov av reflektion och förmågan att se förändringspotential. Att byta arbetsplats, som jag själv gjorde vid årsskiftet, är ett utmärkt tillfälle till förändring. Möjligheten och förmågan att ta sig ur de gamla hjulspåren och tänka nytt är sällan så märkbar som då. 

För byggsektorn innebär Boverkets nya byggregler – som har kallats Möjligheternas byggregler – ett tillfälle att tänka nytt. De träder i kraft den 1 juli 2025 och syftar bland annat till att anpassa reglerna till den föränderliga bygg- och bostadsmarknaden, att främja tekniska innovationer, användning av nya material och metoder samt att fokusera mer på funktionskrav än detaljkrav. Detta fokus har gett upphov till en oro inom branschen om hur de nya reglerna ska tolkas och implementeras. De tidigare gällande allmänna råden, som fanns tillgängliga vid tolkning av reglerna, kommer att försvinna. Konsekvensen av det är att sektorn själv måste utveckla sätt att verifiera att funktionskraven uppfylls. Det krävs samverkan och en gemensam målbild för att implementeringen ska bli framgångsrik. 

Som advokat ser jag en stor potential i att byggbranschens aktörer gemensamt utvecklar nya metoder och tar fram riktlinjer som underlättar deras implementering. Sådana krav bör även integreras i avtal mellan beställare av byggprojekt, entreprenörer och projektörer. Genom att skapa tydliga och rimliga villkor kan vi minska osäkerheten och främja innovation – en given möjlighet till förändring. Jag ser fram emot att få vara med på den resan. 

På temat förändringsarbete har nog ingen i branschen missat den pågående AB-revideringen. Samtidigt pågår arbetet med AMA AF 26, vilket kommer att bli en av de största förändringarna för branschen på många decennier. I årets första nyhetsbrev kan du läsa mer om detta, samt om en upphandlande myndighet kan ställa krav på ett specifikt material. Dessutom tar vi upp ett rättsfall som kanske (eller kanske inte?) löser problemet med dolda rabatter och bonussystem i entreprenader. Spännande läsning väntar - trevlig läsning! 

Elin Schedin, Advokat/Partner

ps. Registrera dig gärna för kommande nyhetsbrev här

FRAMTIDSSPAN

Ny AMA AF 26 på gång i byggbranschen!

Av Olof Johnson. Olof ingår i arbetsgruppen för AMA AF 26 och har erfarenhet från tidigare AMA-revideringar.

Lite i skymundan av den pågående AB-revideringen pågår arbetet med AMA AF 26. För alla som arbetar med bygg-, anläggnings-, eller installationsentreprenader är det välkänt att utan en s.k. AF-del så är det i praktiken omöjligt att upphandla och genomföra ett byggprojekt. Branschens standardavtal AB 04/ABT 06 måste brytas ned till något som går att räkna på och tillämpa i praktiken och det krävs andra bestämmelser som rör administrativa, tekniska och ekonomiska frågor vilka inte ska hanteras i de tekniska AMA-publikationerna. Allt bör samlas på ett ställe.

AMA AF (eller AF AMA som det hette före 2007) är ett verktyg åt den beskrivningsförfattare som ska upprätta AF-delen. Till beskrivningsförfattarens hjälp finns också Motiv AMA AF. 

AMA AF har utkommit sedan 1972 och reviderats ett antal gånger (1983, 1998, 2007, 2012 och 2021). I skrivande stund pågår en revidering av AMA AF 21 till AMA AF 26 som ska anpassas till de nya standardavtalen i byggbranschen som varit på remiss en tid (AB 25 och ABPU 25). Tanken är att en remiss på ny AMA AF 26 ska komma till sommaren 2025 och att en ny AMA AF 26 ska publiceras våren 2026. Systemet är då komplett och branschen kan börja tillämpa AB 25 och ABPU 25 på riktigt. 

Vid framtagande av AMA så har det också framtagits Motiv AMA AF. Tanken är att det, precis som tidigare, ska tas fram Motiv AMA AF 26. Utmaningen i den pågående revideringen av AMA AF är den förändrade strukturen i de nya AB-dokumenten (11 kapitel istället för 10 kapitel), nya bestämmelser som tillkommit samt många bestämmelser som flyttats runt mellan kapitlen. Även BKK:s (Byggandets Kontraktskommitté) beskrivning av minimiomfattning för allriskförsäkring och ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet med tillhörande försäkringsbevis kommer att ses över. Nya AMA AF kommer bland annat att få en helt ny kapitelindelning, en förändrad kod och rubrikstruktur, nya texter samt omarbetade bilagor.

Revideringen av AMA AF kommer att bli en av de största förändringarna för branschen på många decennier och det är min rekommendation att samtliga aktörer inom branschen ser över sina affärsdokument, inköpsmallar, checklistor, verksamhetsledningssystem etc. samt börjar planera för utbildningsinsatser så fort AMA AF går ut på remiss från Byggtjänst.

 Olof Johnson, Advokat/Senior Legal Director

RÄTTSFALL

Detta är inte en artikel om dolda rabatter och bonussystem i entreprenader – eller?

I det avgörande vi analyserar i denna artikel (Göteborgs tingsrätts i mål 2024-12-06 i mål nr T 425-23, T 1090-22 och T 5115-22) konstaterade domstolen att målet inte handlade om problemet med dolda rabatter och bonussystem, men att detta kunde få betydelse vid avtalstolkningen. Likt domstolen gjorde i sin dom väljer vi att lämna denna ”cliffhanger”.

Innan vi går in på tingsrättens avgörande bör först något sägas om dolda rabatter och självkostnadsprincipen. I entreprenadvärlden har det länge förts en diskussion om bristande pristransparens och dess påverkan på konkurrensen samt stigande byggkostnader. Bristerna i pristransparensen har bland annat identifierats utifrån att materialleverantörerna/grossisterna vid försäljning tillämpar listpriser (bristerna förekommer även i andra delar av entreprenadledet), men att köparna kan erhålla rabatter. Dessa rabatter kan bland annat ta sin form av rabatter på inköp (lägre inköpspris) och retroaktiva rabatter i form av återbetalningar till inköparen och bonussystem. Det har framförts att rabatterna i vissa fall inte kommer byggherren (slutkunden) till godo och att den slutliga rabatten inte redovisas för byggherren. Det har vidare framförts att de dolda rabatterna driver byggkostnaderna och att den befintliga regleringen av rabatter i standardavtalen fungerar dåligt i praktiken (jfr. Regeringsbeslut 2024-10-17 LI2023/00030 LI2024/01939).

Frågan om rabatter regleras delvis i AB04/ABT06 inte minst vid tillämpandet av självkostnadsprincipen. I entreprenader är det vanligt förekommande att ÄTA-arbeten ersätts enligt självkostnadsprincipen i kap 6 §§ 9 – 10 AB04/ABT06, men det förekommer också att hela entreprenader ersätts enligt denna debiteringsform. Man kan tycka att självkostnadsprincipen är enkel och tydlig – beställaren ska betala vad det kostar med ett på förhand angivet påslag. Den praktiska tillämpningen har dock visat sig svårare eftersom självkostnadsprincipen ställer krav på både entreprenören och beställaren. Entreprenören behöver redovisa och styrka sina kostnader och visa att dessa är hänförliga till entreprenaden medan beställaren behöver granska självkostnadsunderlaget och ta ställning till om kostnaderna är ersättningsgilla.

Frågan är vilket underlag beställaren har rätt att ta del av vid sin undersökning om redovisade kostnader är ersättningsgilla. Det var det Göteborgs tingsrätt hade att ta ställning till i mål nr T 425-23, T 1090-22 och T 5115-22. 

Målet handlade om en entreprenad där en generalentreprenör upphandlats för att utföra en tillbyggnad av ett sjukhus i Göteborg åt Västra Götalandsregionen. Entreprenaden var en utförandeentreprenad i samverkan med ersättningsformen löpande räkning enligt självkostnadsprincipen i AB 04 kap. 6 §§ 9-10. Generalentreprenören hade anlitat samverkande underentreprenörer. Beställaren anförde att vissa av underentreprenörerna hade debiterat överpriser för material och krävde tillgång till en underentreprenörs ekonomisystem. 

Beställaren begärde i korthet att få full insyn och genom handledning eller hjälp av underentreprenören ges fullt tillträde till underentreprenörens ekonomisystem samt att beslutet skulle förenas med vite om 100 000 kr / vecka.

I avtalet mellan generalentreprenören och underentreprenören hade inskrivits en klausul som angav att ”Entreprenaden genomförs i öppen samverkan varför kostnaderna ska hanteras med full öppenhet och insyn för GE och B. Ett exempel på full insyn är att GE och B genom handledning eller hjälp av SUE skall ges fullt tillträde till SUE:s ekonomisystem.” Samma klausul återfanns även i avtalet mellan beställaren och generalentreprenören.

Beställaren gjorde gällande att man genom skrivningen gavs en insynsrätt i underentreprenörens ekonomisystem samt att denna insynsrätt omfattade samtliga kostnadsrelaterade dokument inklusive avtalen med underentreprenörens leverantörer med anledning av inköp till entreprenaden. Beställaren motiverade detta med att det är vanligt förekommande att entreprenörer får rabatter, bakbonusar, krediteringar och kickbacks av olika slag samt att problematiken är så vanlig att den uppmärksammats av Konkurrensverket (Konkurrensverkets rapport 2021:4).

Underentreprenören vitsordade insynsrätt, men hävdade att denna endast gav beställaren rätt att i enlighet med självkostnadsprincipen granska originalverifikat avseende kostnader för varor och material som underentreprenören fakturerat generalentreprenören och som sedan vidarefakturerats till beställaren dvs den rätt till granskning som beställaren har enligt AB 04. 

Tingsrätten började med att konstatera att målet inte handlade om problemet med dolda rabatter och bonussystem, men att detta kunde få betydelse vid avtalstolkningen. Vidare anfördes att målet i första hand handlade om ifall beställaren hade en avtalsenlig rätt att få tillgång till underentreprenörens ekonomisystem och övriga handlingar som utvisade sådant som avtal, prislistor rabattsystem etc.

Tingsrätten gjorde därefter en avtalstolkning där den konstaterade att det inte gick att utröna någon gemensam partsvilja. Tingsrätten konstaterade sedan att skrivningen i avtalet om en insyn tillsammans med övriga skrivningar tydde på en rätt till långtgående granskning för beställaren. Slutligen gjorde tingsrätten en övergripande rimlighetsbedömning där tingsrätten, dels kom fram till att det var oproportionerligt betungande att ge beställaren en rätt att granska underentreprenörens hela verksamhet i ekonomisystemet, dels att även underentreprenörens inställning att beställaren endast hade rätt att granska originalverifikat avseende kostnader för varor och material som underentreprenören fakturerat generalentreprenören också var orimlig eftersom det inte gav beställaren någon ytterligare insyn utöver det som redan följer av AB 04.

Tingsrätten kom därför fram till att underentreprenören skulle ge beställaren insyn och fullt tillträde i underentreprenören ekonomisystem avseende entreprenaden samt alla krediteringar och betalningar från grossister under en angiven tidsperiod (dvs inte enbart kopplade till aktuell entreprenad) genom att ge Beställaren egen tillgång på plats hos underentreprenören. Beslutet förenades med vite om 100 000 kr / vecka där entreprenören fick tre veckor på sig att rätta sig efter tingsrättens beslut.  

Vidare skulle underentreprenören även ge beställaren dokumentation som utvisade samtliga prislistor, rabatter, bonusar, krediteringar, marknadsföringsbidrag och andra förmögenhetsöverföringar som underentreprenören fått av leverantörer eller grossister med koppling till entreprenaden. 

Tingsrätten poängterade att årsomsättningsrabatter ska tillfalla entreprenören och inte beställaren, enligt AB 04. Är däremot årsomsättningsrabatten egentligen en ”kickback” eller annan dold ”rabatt” så ska den tillfalla beställaren enligt AB 04 kap. 6 § 10 p. 2. 

Avslutningsvis bör påpekas att den bestämmelse tingsrätten prövade inte förekommer i AB 04/ABT 06 utan var framtagen för det specifika avtalet och fanns i de administrativa föreskrifterna. Det går därför inte för en beställare att få sådan rätt genom att enbart hänvisa till AB 04/ABT 06. Vill beställaren få liknande långtgående granskningsrätt måste detta skrivas in i parternas avtal. Vidare bör beställare noga fundera kring hur klausulen ska formuleras så att den ger den rätt som avses, speciellt då tingsrätten i domen ansåg att enbart klausulen i sig inte gav beställaren rätt, utan att det krävdes stödtolkning av övrig avtalstext.

Även om tingsrätten betonade att den inte hade för avsikt att lösa problemet med dolda rabatter och bonussystem kan rättsfallet användas av beställare för att skydda sig mot överdebitering genom att föra in klausuler som ger rätt att granska mer material än vad AB 04/ABT 06 ger. Vi tror att dessa klausuler kommer att bli vanligare i framtiden framför allt när det kommer till beställare inom allmän sektor. 

Rättsfallet löste alltså inte problemet med dolda rabatter och bonussystem eller gjorde det kanske det?

Avslutningsvis kan det framhållas att målet har överklagats. Vi följer utvecklingen.  

Cecilia Uddman, Advokat/Legal Director
Jonathan Lander, biträdande jurist

FRÅGA JURISTEN

Fråga:

Kan en upphandlande myndighet ställa krav på ett specifikt material, och måste de i så fall lägga till "eller likvärdigt"? 

Svar:
Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) är det inte tillåtet att hänvisa till exempelvis varumärken, typer eller ursprung om det leder till att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas. Det finns dock undantag. Om det är nödvändigt att hänvisa till något specifikt på grund av vad som ska köpas in, eller om det inte går att beskriva det tillräckligt tydligt på annat sätt, så kan man göra det, men då ska det följas av "eller likvärdigt". EU-domstolen har i en dom från den 16 januari 2025 klargjort att man inte behöver lägga till "eller likvärdigt" om hänvisningen är motiverad av det som ska köpas in.

Att ställa krav på ett visst material anses enligt EU-domstolen som en hänvisning till en "typ" eller "särskild tillverkning". Därför är det i regel inte tillåtet att kräva ett visst material. Men det finns undantag. Till exempel kan man göra det om kravet grundar sig på estetiska skäl, om det behövs för att en byggnad ska passa in i sin omgivning, eller om det är nödvändigt att använda ett visst material för att uppfylla prestanda- eller funktionskrav. Ett miljörelaterat prestandakrav skulle till exempel kunna motivera att man kräver materialet trä.

Undantagsregeln ska tolkas restriktivt, men det finns möjligheter för en upphandlande myndighet att kräva ett visst material. Om valet av material är en oundviklig följd av vad kontraktet gäller, kan man hänvisa till det specifika materialet utan att behöva lägga till "eller likvärdigt". 

 
 Jimmy Carnelind, Advokat/Partner

Har du fler frågor eller vill diskutera med en jurist? 
Kontakta gärna MAQS Entreprenad & Infrastrukturteam:

Fv:
Erik Kjaer (Gbg), erik.kjaer@maqs.com
Ola Jönsson (Malmö), ola.jonsson@maqs.com
Anna Almroth (Stockholm/Sundsvall), anna.almroth@maqs.com