Nyheter inom Entreprenad och Infrastruktur #2 2025

NYHETSBREV JUNI 2025 

LEDARE 

Inflationstider

Vi lever som bekant i en osäker tid på många sätt med en inflation som spökar i såväl den svenska ekonomin som den övriga världen. 

Inflationen påverkar givetvis även byggsektorn på olika sätt, men i byggsektorn upplever jag även en annan sorts inflation. I större byggprojekt återfinns en tilltagande vitesreglering som kommer till uttryck i långa kataloger med olika sorters viten. 

Till exempel blir felavhjälpandeviten allt vanligare. Att man som beställare vill ha ett effektivt påtryckningsmedel för att fel ska bli avhjälpta snabbt och rätt är naturligtvis inget konstigt utan definitivt befogat. Men är det rimligt att sätta ett vite om 10 000 kr per fel och vecka och sedan tillämpa vitet strikt för bagatellartade fel som bara är av estetiskt slag och helt utan betydelse för funktionen? Mitt svar är nej. 

Man kan se denna inflation i viten som ett tecken på bristande tillit, vilket kanske även det är ett tecken i tiden och en spegling av det politiska världsläget. Jag har hört talas om att man motiverat viteskatalogen med orden ”Hur ska jag annars kunna lita på att det blir gjort?”. Ett framgångsrikt entreprenadprojekt kräver normalt en större tillit än så. Om parterna har en så låg ömsesidig tilltro till varandra finns det nog anledning att fundera på om det är rätt att samarbeta. Risken är stor att projektet påverkas negativt av det bristande förtroendet mellan parterna. 

Det är alltid värt att anstränga sig för att skriva ett bra avtal och givetvis ska båda sidor se till att man får en bra ”deal”. Men en bra deal uppnår man inte med ett obalanserat avtal som inledning på ett projekt som man ska samarbeta om på lång sikt. Vi på MAQS ser till att det blir ett avtal med rätt fokus som även fungerar affärsmässigt och bidrar till en långsiktigt bra affär. 

Med denna lite dystra samtidsspaning önskar vi i MAQS Entreprenadgrupp er en riktigt härlig sommar! 

Pontus Gunnarsson, advokat/partner

ps. Registrera dig gärna för kommande nyhetsbrev här

FRAMTIDSSPAN

Har kompletthetskravet i MER satts ur spel?!

Grundläggande för mängdrelaterade entreprenader är det s.k. kompletthetskravet i MER. Kompletthetskravet innebär att anbudslämnaren ska kunna lita på att mängdförteckningen är komplett och att den alltså utvisar samtliga tekniska arbeten. Vid anbudslämningen prissätter entreprenören de arbeten som finns angivna i mängdförteckningen. Eventuellt saknade koder har traditionellt givit entreprenören rätt till ytterligare ersättning. Att det är så branschen hanterat saknade koder framgår inte minst av ett PM skrivet av Trafikverket. 

I en nyligen meddelad dom från Svea hovrätt (mål nr T 6092-23) görs i domskälen bland annat uttalanden som kan tolkas som att det inte längre går att lita på att mängdförteckningen är komplett och att den enskilde entreprenörens egen möjlighet att tolka övriga kontraktshandlingar får betydelse för vad som ersätts inom ramen för kontraktssumman. Entreprenören, som förlorade målet, har överklagat till Högsta Domstolen och det återstår att se om prövningstillstånd meddelas eller inte.  

Domen kommenteras och analyseras i en kommande expertkommentar för Blendow Lexnova av mig och mina kollegor Olof Johnson samt Signe Söderberg. Håll utkik.  

 Annakarin Skogsberg, advokat/Legal Director

RÄTTSFALL

Bostadsrättsföreningen som reklamerade för sent – Högsta domstolens avgörande ”Brf Ida”

Högsta domstolen har i flera rättsfall klargjort att det inom svensk kontraktsrätt finns en princip som innebär att en avtalspart som vill göra gällande påföljder på grund av avtalsbrott, t.ex. skadestånd, inte kan förhålla sig passiv. Med andra ord finns det som utgångspunkt en så kallad reklamationsskyldighet. Skälet till att en sådan skyldighet existerar är att det finns ett generellt intresse för den (påstått) kontraktsbrytande parten att få del av den andra partens inställning så snabbt som möjligt. På så sätt kan bland annat bevissäkring, minimering av negativa effekter och reglering underlättas.

Det finns flera svåra frågor kopplade till reklamationer. Vilket innehåll ska en reklamation ha? Hur länge får en part vänta med att reklamera, och vad blir effekten om reklamationen görs för sent? Även dessa frågor har HD bedömt i olika omgångar. Svaren på frågorna är långt ifrån entydiga och kan gemensamt sammanfattas med ett ”det beror på”.

Den 25 april 2025 kom HD:s dom i rättsfallet ”Brf Ida”. I domen besvarar HD frågan vad effekten blir om avtalet inte anger någon konsekvens av en för sent gjord reklamation eller ett för sent framställt krav.

Bakgrunden till tvisten var följande: Brf Ida hade ingått avtal med HSB Malmö om att HSB Malmö skulle sköta förvaltningen i föreningen. För parternas avtal gällde standardavtalet ABFF 04, som används för entreprenader under fastighetsförvaltning och verksamhetsknutna tjänster.

Föreningen har krävt skadestånd från HSB Malmö med ett påstående om kontraktsbrott. HSB Malmö har bland annat gjort gällande att föreningen har reklamerat eller framställt krav för sent. Som grund för sin inställning har HSB Malmö hänvisat till punkt 31 i ABFF 04, som har följande lydelse:
”Krav på felavhjälpande, prisavdrag, vite eller annat skadestånd skall skriftligen framställas senast tre månader efter det att förseningen, felet eller skadan upptäckts.”

Bestämmelsen anger en tydlig tidsfrist för när krav på skadestånd ska framställas, men inte någon konsekvens om kravet inte framställs inom den föreskrivna tiden.

HD har nu prövat hur regeln ska tolkas. Det intressanta är att justitieråden inte är ense om tolkningen. HD:s majoritet anser att bestämmelsen inte innebär att rätten att kräva skadestånd går förlorad, även om tremånadersfristen överskrids. Minoriteten (ett justitieråd) är av uppfattningen att rätten går förlorad.

HD:s majoritet anger i sina domskäl att man måste vara försiktig med att tolka in en rättighetsavskärande rättsföljd när någon sådan inte framgår av avtalet. Endast om det finns klara hållpunkter i avtalet i övrigt som talar för en sådan intolkning, ska det vara möjligt att göra en sådan tolkning. Vidare drar HD:s majoritet slutsatsen att även om rätten att göra gällande ett krav inte går förlorad, kan tidsfristen i avtalet ändå få betydelse. Exempelvis kan en för sent gjord reklamation påverka hur stort skadestånd den skadelidande ska ha rätt till.

När HD:s majoritet applicerar sina generella slutsatser på reglerna i ABFF 04, kommer de fram till att systematiken i ABFF inte möjliggör en rättighetsavskärande påföljd. Trots att Brf Ida alltså inte hade reklamerat inom den angivna tremånadersfristen, har föreningen inte förlorat sin rätt att kräva skadestånd. 

Ett justitieråd kom som sagt fram till slutsatsen att rätten att kräva skadestånd hade gått förlorad. Justitierådet baserade sin slutsats på att det finns en allmän princip om skyldighet att reklamera och att den principen också inbegriper en rättighetsavskärande effekt. Det saknade därför betydelse att den effekten inte uttryckligen angavs i avtalet.

Vilka slutsatser och lärdomar kan man då dra av rättsfallet? Jo, först och främst är det viktigt att ha med sig att det finns en kontraktsrättslig princip om reklamationsskyldighet i svensk rätt. Det betyder att du som part inte kan ”sitta still i båten” om du anser att din motpart begår ett kontraktsbrott. Du behöver också reagera snabbt. Om fristen inte är föreskriven i avtalet, ska reklamation ske inom ”skälig tid”. Den tiden kan vara så kort som någon vecka eller två. Reklamerar du inte i tid, riskerar du att förlora hela eller delar av dina rättigheter att göra gällande kontraktsbrottet eller konsekvenserna av detsamma. När det inte anges någon konsekvens i avtalet, kan det innebära att rätten att göra gällande krav inte går förlorad, men rätten till t.ex. ersättning kan påverkas.

Slutligen innebär HDs avgörande att det som avtalsförfattare är viktigt att tänka på att ange konsekvensen av en för sent gjord reklamation för att med säkerhet kunna göra en sådan konsekvens gällande. 

Erik Kjaer, advokat/partner

FRÅGA JURISTEN

Fråga:

Vår beställare har inte tagit upp MER Anläggning 20 i listan över kontraktshandlingar, men i de diskussioner vi hade med beställaren i anbudsskedet pratade vi om att MER anläggning skulle tillämpas. Kan vi hävda att MER Anläggning 20 ska gälla ändå?  

Svar:
Mät- och ersättningsregler (MER) är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder (s.k. mängdförteckning) och vid mätning och ersättning av arbete. MER utges av Svensk Byggtjänst och är till hjälp både vid anbudsskedet och under entreprenadtiden för att korrekt utföra mätning och ersättning av utfört arbete. I Motiv MER (upplaga 2023, s. 26) anges att syftet med MER är att handlingen primärt ska fungera som ett regelverk. Genom tillämpning av MER säkerställs en enhetlig, förutsägbar och transparent hantering av mängder och kostnader i entreprenader.

Till skillnad från t.ex. AMA-Anläggning som är ett referensverk och därmed enbart gäller med angivande av kod och rubrik, gäller MER Anläggning i sin helhet. 

För att MER ska gälla i den aktuella entreprenaden ska den vara förtecknad som kontraktshandling, förslagsvis i grupp 6 – särskilda mät- och ersättningsregler (AB 04/ABT 06 kap. 1 § 3) och, i förekommande fall, även i de administrativa föreskrifterna under kod AFB.22 (vid tillämpning av AMA AF 12) respektive kod AFB.32 (vid tillämpning av AMA AF 21). 

Förtecknandet av MER på angiven plats i kontraktshandlingarna eller i förfrågningsunderlaget medför att MER gäller vid reglering av i mängdförteckning angiven mängd. MER gäller även vid reglering av ÄTA-arbeten enligt AB 04/ABT 06 kap. 6 § 6 och fyller därmed en viktig funktion. 

Vad händer då om en beställare har utelämnat eller glömt ange MER i kontraktshandlingarna?

Byggsektorns Rättsnämnd uppgav i ett utlåtande från 2007 att MER (i det fallet MER Hus 2002) kunde utgöra vägledning trots att handlingen inte fanns upptagen som kontraktshandling, vilket indikerar att reglerna i MER kan betraktas som så pass etablerade att de utgör branschpraxis. Även viss underrättspraxis ger stöd åt den uppfattningen. I sammanhanget ska dock nämnas att det råder viss osäkerhet kring vilken tyngd utlåtanden från Byggnads Kontraktskommitté (BKK) har numera då domstolar, däribland, Högsta domstolen på senare tid har gått emot andra uttalanden som BKK har avgett rörande tolkningen och tillämpningen av BKK:s dokument. 

I AB 04/ABT 06 kap. 3 § 14 andra stycket anges dock att branschpraxis ska tillämpas då överenskomna mätningsregler saknas. Denna bestämmelse i standardavtalen har på så sätt kommit att kallas för ”köksingången” in i MER (se Werner Mats, E-bok MER Anläggning: frågor och svar, 2 uppl., Svensk Byggtjänst, Stockholm 2020, s. 355 f). 

I detta fall råder vi er att kontakta beställaren i fråga och påtala att MER Anläggning inte finns upptagen som kontraktshandling. Det är ofta möjligt att i efterhand avtala om att MER ska utgöra en kontraktshandling om osäkerhet råder rörande frågan. På så sätt undviks missförstånd och otydligheter om vad som ska gälla i entreprenaden.

Om beställaren däremot inte vill att MER ska utgöra en kontraktshandling trots att den står omnämnd i annan handling bör man kontakta MAQS Advokatbyrå eller annan juridisk rådgivare för ytterligare analys och hjälp i ärendet.

Naalamiley Gångare Grede, advokat/Legal Director
Signe Söderberg, biträdande jurist

EVENT & LÄSTIPS

Grundkurs i entreprenadjuridik

Denna endagskurs som arrangeras i Stockholm den 16 september ger dig grundläggande kunskaper i AB 04 och ABT 06, en förståelse för systematiken, tolkningen och tillämpningen av standardavtalen samt förhoppningsvis ökad lönsamhet i kommande projekt. 

Datum; 16 september
Plats: Stockholm
 

Kursen kommer även att arrangeras i Göteborg. 

TILL EVENTET OCH REGISTRERING

Hållbarhet i fastighetsbranschen - erfarenheter och framtidsperspektiv

Välkommen till ett frukostseminarium där vi utforskar hur fastighetsbranschen och hållbarhet samverkar i en tid av förändring. Ta del av branschens erfarenheter, nya idéer, samt legala och finansiella aspekter på hur hållbarhet kan inkluderas i fastighetsaffärer.

Datum; 28 augusti
Plats: Göteborg

TILL EVENTET OCH REGISTRERING

Ett litet ord betyder så mycket...

Det har säkert inte undgått någon att samhällsbyggnadssektorn har sitt eget ”lingo” och att begreppsförvirringen ibland kan vara stor. Ett litet ord kan få stor betydelse - ibland är det just tolkningen av ett visst begrepp som fäller avgörandet i domstol. Läs Olof Johnsons artikel om vikten av begrepp som publicerades i AMA-NYTT från Svensk Byggtjänst i juni 2025 nedan.

LÄS ARTIKELN HÄR

Har du fler frågor eller vill diskutera med en jurist? 
Kontakta gärna MAQS Entreprenad & Infrastrukturteam nedan.