Tillbaka

24.05.02 / Nyhet

Nyheter inom tvistlösning

NYHETSBREV MAJ 2024

Tvistlösning 

Nästan alla verksamheter inom samtliga branscher hamnar någon gång i konflikt. Många gånger går tvister att lösa relativt enkelt, andra gånger kan det bli långa, kostsamma och utdragna processer där stora värden står på spel. Lyckligtvis kan många tvister undvikas eller hanteras effektivt med rätt förarbete och strategi.

Som tvistlösare ser vi en bred variation av ärenden. Vår roll som jurister och advokater innebär inte bara att samla, analysera och strukturera nödvändig bevisning för att stödja våra kunders tvistärenden, utan också att proaktivt identifiera och hantera potentiella framtida konflikter. Genom att säkerställa att våra kunder är väl förberedda kan vi förbättra deras chanser att undvika eller framgångsrikt lösa tvister. Det är ett arbete som kräver energi, systematik och kreativitet. Men framför allt gott samarbete.

Vi lanserar nu ett nyhetsbrev med fokus på tvistlösning för att dela med oss av erfarenheter, prata om trender och rättsutveckling samt analysera och kommentera domar. Vi ser fram emot att höra vad ni är intresserade av för frågor, så hör gärna av er!

Tvist

 

 


Elin Awerstedt, partner, Lina Johnsson, senior associate, och Malin Stenberg, senior associate

Ps. Ny läsare? Registrera dig för kommande nyhetsbrev här.


TVISTLÖSNING

Medling – flexibelt och kostnadseffektivt sätt att lösa tvister

Det är nästintill oundvikligt för en affärsverksamhet att någon gång hamna i en konflikt. Det kan röra allt från att affärspartnerna plötsligt har en annan uppfattning om hur ett avtalsvillkor ska tolkas, inställda leveranser till följd av en epidemi, eller skador på egendom.

Ibland går konflikten så långt att den leder till en regelrätt tvist, med allt vad det innebär. Att driva en tvist tar tid, kostar pengar och energi. Den riskerar med andra ord att stjäla fokus och resurser från den vanliga verksamheten och kan innebära inte helt obetydliga påfrestningar på organisationen. Utgången är dessutom i många fall osäker och det kan ta lång tid innan tvisten avgörs. 

Vid händelse av att en tvist ser ut att segla upp, eller kanske redan föreligger, bör olika tänkbara alternativa sätt att lösa den i vart fall övervägas. Ett bra sätt kan vara medling - en möjlighet som vi i Sverige inte alls utnyttjar i den utsträckning som sker i många av våra grannländer och som vi kanske inte ens ser som ett alternativ.    

När det kommer till kommersiella tvister finns alltid möjlighet för parterna att förlikas. Det är något som egentligen kan ske under hela vägen, dvs. innan dess att ett rättsligt förfarande inletts eller under tiden som tvisten pågår och till och med efter dom. Förutsättningarna kan under resans gång ändras och det är inte alltid så att en part kan förutse hur motparten reagerar, hur den ekonomiska ställningen utvecklas eller vilka beslut som kan fattas av domstol eller skiljenämnd.  Beroende på hur tvisten utvecklar sig kan det vara svårt för parterna att på egen hand initiera tanken på förlikning både i den egna verksamheten och hos motparten, och att verka för en slutlig överenskommelse.  I ett sådant läge är det ofta lämpligt att låta en extern person leda förlikningsdiskussionerna. Om det sig om en tvist i allmän domstol finns möjlighet att få hjälp av en domare. Domaren ska dock som huvudregel vara opartisk, vilket innebär att denne har begränsade möjligheter att ta ställning i tvisten och att medverka till att parterna kommer överens. Om förlikningsdiskussioner under ledning av domaren inte ger resultat, kan ett alternativ att överväga vara en mer organiserad form av medling. Domstolen kan då, om båda parter samtycker, besluta om särskild medling och utse en oberoende person till medlare. Medlaren kan arbeta vid annan domstol eller vid advokatbyrå, men kan också vara verksam vid den aktuella domstolen förutsatt att denne enbart hanterar själva medlingen och inte målet i övrigt. Medling bör dock inte ses som en sista utväg efter en muntlig förberedelse eller strax före en huvudförhandling, utan något som kan leda till en konstruktiv lösning i ett tidigt skede av en tvist. 

Vad händer vid medling? 

Efter att medlaren utsetts kallas vanligen parterna till ett sammanträde, där parterna för fördjupade förlikningsdiskussioner under ledning av medlaren. Medlaren är fri att lägga upp medlingen på det sätt som medlaren och parterna finner bäst. Eftersom medlingen är helt frivillig styr parterna själva över hela processen och en eventuell överenskommelse, men med hjälp av medlaren. Parterna har därmed en annan påverkansmöjlighet och därtill möjlighet att väga in andra aspekter än de frågor som tvisten nödvändigtvis rör, jämfört med om tvisten avgörs av domstol. Möjlighet till medling finns även utom rätta genom lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister samt genom exempelvis skiljedomsinstituten SCC eller ICC. 

Parterna betalar för medlarens arvode, men en lyckad medling kan bli en mycket kostnadseffektiv lösning av en potentiellt utdragen tvist. De allmänna domstolarna är idag hårt belastade av brottmål och handläggningen av tvistemålen tenderar att dra ut på tiden. Ett avgörande från tingsrätt kan också överklagas till hovrätt, vilket innebär att det kan dröja flera år innan en tvist slutligt avgörs. En framgångsrik medling som avslutar tvisten innan allt för stora kostnader har hunnit upparbetas kan följaktligen bespara parterna avsevärd tid, pengar och resurser. Det saknas statistik över utgången i medlingsförfaranden i Sverige, men vår uppfattning är att merparten av medlingsförfarandena leder till en överenskommelse. I Storbritannien, där medling förekommer i betydligt högre utsträckning än i Sverige, visar också statistik från organisationen CEDR (Centre for Effective Dispute Resolution) att en överenskommelse nåddes i 92 procent av fallen för år 2022. 

Förutom att parterna vid en förlikning kan undvika fortsatta kostnader för processen, dvs. utgifter för det egna ombudet och risken att även behöva stå för motpartens kostnader, innebär en förlikning även bättre förutsättningar för parterna att ägna sig åt sin normala affärsverksamhet. Dessutom ökar chanserna för att den tidigare affärsrelationen kan upprätthållas eller kanske återupptas. Parternas egen medverkan till att lösa en tvist är i dessa avseenden ovärderligt för ett gott affärsklimat. På samma sätt kan medling användas i ett tidigt stadium av en tvist, exempelvis vid oenigheter kring ett kommersiellt avtal, innan konflikten utvecklats till en formell tvist som påverkar projekt och leveranser. 

Sammanfattningsvis är medling en flexibel och kostnadseffektiv metod som bör övervägas i de fall där parterna vill undvika ett rättsligt förfarande eller då traditionella förlikningsdiskussioner inte gett resultat. Om medlingen misslyckas har parterna också fortsatt möjlighet att driva tvisten utan att ha lagt ner allt för mycket pengar och möda på medlingsförfarandet. Vissa delfrågor i en tvist kan i vart fall kanske lösas genom medlingen.  

Kontakta oss gärna om du vill veta mer om medling eller om MAQS övriga expertis inom tvistlösning.  


DOMAR OCH RÄTTSFALL

Rådgivningsansvar och risktagande 

Hur förhåller sig bedömningen av om en rådgivare agerat vårdslöst till uppdragsgivarens medvetenhet om sitt eget risktagande och finns ett universellt svar på frågan? 

Högsta domstolens mål nr T 3523-23
Överklagad dom: Svea hovrätts dom i mål nr T 11525-21

Bakgrund 

Ett fåmansbolag utsåg en revisor, som var anställd vid en av Sveriges största revisionsbyråer. De två delägarna gav revisionsbyrån i uppdrag att bistå respektive delägare med skatterådgivning. Efter att Skatteverket inlett revision eftertaxerades delägarna, som blev skyldiga att betala skatter, räntor och skattetillägg. Delägarna stämde sedan revisionsbyrån och yrkade skadestånd till följd av vårdslös skatterådgivning.

Såväl tingsrätt som hovrätt ogillade delägarnas talan. Strukturer motsvarande de som delägarna, med revisorns rådgivning, använt sig av hade tidigare blivit underkända av svenska myndigheter och den informationen fanns tillgänglig för revisorn. Revisorn hade inte informerat delägarna i skrift om rådgivningen eller de risker som fanns med detsamma. Det fanns inte heller dokumentation över att delägarna fått information om att liknande upplägg i andra fall hade medfört straffrättsligt ansvar. Med hänsyn till bl.a. dessa omständigheter ansåg hovrätten att det var uppenbart att revisorn hade agerat vårdslöst vid rådgivningen av den skattestruktur som satts upp för delägarna. Hovrätten ogillade dock delägarnas yrkanden med hänsyn till jämkning på grund av medvållande (medvetet risktagande från delägarna) och det begärda skadeståndet sattes ned till noll kronor. Detta ska jämföras med tingsrättens resonemang där uppdragsgivarnas medvetna risktagande istället fick betydelse vid bedömningen av revisorns vårdslöshet. Tingsrätten ansåg, till skillnad från hovrätten, att revisorn inte varit vårdslös. 

Framåtblick

Hovrätt och tingsrätt har kommit till samma utfall men tagit olika vägar dit (trots att båda domarna innehåller referenserna till tidigare praxis i frågan, NJA 2019 s 877). I vilket led delägarnas egna risktagande får betydelse påverkar det möjliga utfallet. Om uppdragstagaren inte anses vårdslös utgår ingen ersättning alls. Om uppdragsgivarens medvetna risktagande istället ges betydelse som medvållande kan jämkning ske och skadeståndet kan sättas ner (men inte nödvändigtvis till noll som i det aktuella fallet). 

En reflektion är att hovrättens bedömning å ena sidan ger en tydlig ansvarsfördelning som borde förespråkas men å andra sidan är tingsrättens bedömning i linje med tidigare praxis. Konsekvensen av att låta medvetet risktagande bli en grund för jämkning kan leda till svårare avvägningar eftersom det medvetna risktagandet då även får betydelse för storleken på eventuellt skadestånd. Mot bakgrund av tidigare praxis får förhoppningen vara att Högsta domstolen skapar klarhet i frågan.  Omständigheterna i detta fall är dock i viss mån säregna och risken finns att det blir avgörande för utgången i målet. Det blir intressant att se om Högsta domstolen tar tillfället i akt att göra ett generellt uttalande och tydliggöra om och hur det medvetna risktagandet ska inverka på uppdragsgivarens ansvar. 

Högsta domstolen höll huvudförhandling den 17 april 2024 så inom kort har vi förhoppningsvis ytterligare tydlighet i frågan. Fortsättning följer. 


KONKURS OCH REKONSTRUKTION

Minimera risker vid avtalsparts konkurs eller företagskonstruktion

Många företag kämpar idag med ökade kostnader och lägre lönsamhet, och den svenska ekonomin bedöms ha befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023. Denna förväntas fortsätta till och med 2025.

Den ekonomiska avmattningen avspeglas i statistiken över konkurser. Fram till början av april hade antalet företagskonkurser i år uppgått till 2 985, en ökning med 53 procent jämfört med samma period 2023, enligt Tillväxtanalys.

Om ett företag försätts i konkurs innebär det att företaget är på obestånd, vilket betyder att det inte kan betala sina skulder och att situationen inte är tillfällig. För företag med ekonomiska problem som ändå har möjligheter att överleva på längre sikt erbjuder företagsrekonstruktion ett alternativ till konkurs. Syftet med en företagsrekonstruktion är att omstrukturera och återuppbygga verksamheten så att den åter kan bli lönsam.

Utebliven utdelning till fordringsägare 

Vid en konkurs får fordringsägare, som har en så kallad oprioriterad fordran, i de flesta fall inte någon utdelning. Vid en företagsrekonstruktion sätts fordringarna i stället ned och borgenärerna får endast betalt med en viss procentandel. Det är därför en god idé att se över sina avtal och samarbeten i syfte att minska risken för att inte få betalt om en samarbetspartner går i konkurs eller inleder en företagsrekonstruktion.

Åtgärder för att minimera risker
  • Översikt av affärspartners: Ha koll på din avtalsparts situation och ekonomi, både före avtalsingåendet och kontinuerligt för viktiga kunder och leverantörer.
    Betalningsvillkor: Undvik förskottsbetalning och krediter där det är möjligt. För kundfordringar, fakturera regelbundet och håll betalningsfristerna korta.
  • Juridiska rättigheter: Enligt lag finns vissa möjligheter att hålla inne betalning om motparten inte uppfyller avtalet. Det finns också möjlighet att avtala om det, vilket bör göras om ni är på köparsidan.
  • Säkerheter: Överväg om det kan vara aktuellt att motparten ställer säkerhet för sitt åtagande. Det kan till exempel röra sig om borgensåtagande, bankgarantier eller moderbolagsgarantier.
  • Ägandeförbehåll: Säkerställ att äganderätten till en vara kan återtas om betalningen uteblir. Viktiga undantag och detaljer bör klargöras i avtalet.

Dessa åtgärder kan minimera riskerna och konsekvenserna om en affärspartner går i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion. Om konkurs eller företagsrekonstruktion har inletts bör andra åtgärder vidtas, som att se över vilken påverkan konkursen har på pågående projekt och att anmäla fordran till konkursförvaltaren.

MAQS Advokatbyrå har lång erfarenhet av konkurser och rekonstruktioner och kan bistå dig med rådgivning och upprättande av avtal för situationer där en avtalspart har eller misstänks få betalningssvårigheter, samt i de fall en avtalspart redan har gått i konkurs eller påbörjat en företagsrekonstruktion.

Vill du att vi kontaktar dig för ett förutsättningslöst samtal kring tvistlösning? Hör av dig till våra kontaktpersoner nedan.


Kontakt

Kontakt tvistlösning

 

 


Elin Awerstedt, advokat/partner, Björn Goldman, advokat/partner, Mats Nilsson, advokat/partner

Relaterade nyheter

Kontaktpersoner