Nyhetsbrev inom Entreprenad, Infrastruktur och Fastigheter #2 2026

NYHETSBREV JUNI 2026 

LEDARE 

Den blomstertid nu kommer

Nu närmar sig skolavslutningar, sommar och semestrar. Inget kan väl få ögonen att tåras som när skolbarnen förväntansfullt sjunger in sommarlovet på avslutningarna och syrénerna doftar som bäst? 

Men även om det är några veckor kvar till den varmaste tiden på året så råder det högtryck på MAQS. Inlagor och avtal ska skrivas, DD-processer ska genomföras och förhandlingar ska ske. Och kanske är det ett av de säkraste tecknen på att semestern är i antågande. Allt måste ju vara klart så att skrivbordet är rent när man packar väskorna och drar stråhatten över näsan i hängmattan!

Eftersom detta är det sista nyhetsbrevet innan sommaren slår till med full kraft så får vi på MAQS önska er en härlig sommar med bad, sol och vila, redan nu. Men missa inte allt spännande som är på gång och mina kollegors nyhetsuppdateringar nedan. 
Kanske kan det vara något att fundera över i hängmattan sen!

Ha en fin sommar!

Anna Almroth

ps. Registrera dig gärna för kommande nyhetsbrev här

FRAMTIDSSPAN

ESG-krav – en ny verklighet för entreprenadbranschen

Hållbarhet har länge diskuterats i byggbranschen, och genom EU:s växande regelverk har ESG – Environmental, Social and Governance – nu blivit ett juridiskt faktum som letar sig in i entreprenadavtalens klausuler. Frågan är inte längre om ESG påverkar entreprenadbranschen, utan hur.

Vad driver utvecklingen?

Tre EU-regelverk är särskilt relevanta för entreprenadbranschen:

CSRD (EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering) ålägger ett växande antal företag att hållbarhetsrapportera enligt enhetliga standarder – inklusive hela värdekedjan. Det innebär att både beställare och större entreprenörer måste redovisa sin miljöpåverkan och sina sociala förhållanden i detalj.

EU-taxonomin (EU:s klassificeringssystem för vad som faktiskt räknas som miljömässigt hållbart) definierar vilka ekonomiska aktiviteter som klassificeras som miljömässigt hållbara. Byggande är en central aktivitet i taxonomin, vilket innebär att kapitalflöden i allt högre grad styrs mot projekt som uppfyller taxonomins tekniska kriterier.

CSDDD (EU:s direktiv för tillbörlig aktsamhet (due diligence) ålägger stora företag att genomföra tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljörisker längs hela leverantörskedjan – vilket för en generalentreprenör kan innebära ansvar för förhållanden hos underentreprenörer och materialleverantörer i flera led.

Konkreta avtalsrättsliga utmaningar

Beställare inkluderar i allt högre grad ESG-klausuler i sina entreprenadavtal – krav på miljöcertifieringar, koldioxidbudgetar, klimatdeklarationer (EPD) och uppförandekoder för hela leverantörskedjan. Det väcker omedelbart entreprenadrättsliga frågor: vad utgör avtalsenlig prestation? Är ett misslyckat hållbarhetsmål ett fel enligt AB 04/ABT 06, eller en separat kontraktuell förpliktelse med egna påföljder?

En annan utmaning är ändrade förutsättningar under byggtiden. Hållbarhetskrav skärps snabbt och standardavtalens regler (AB/ABT kap 1 § 12) medför att det kan uppkomma tolkningsfrågor kring vad entreprenören kunde förutse kring regeländringar i samband med anbudsgivning. Om nya utsläppskrav tillkommer efter avtalets ingående – är det en ÄTA-åtgärd? Vem bär merkostnaden?

Slutligen behöver ESG-krav flöda ned i kontraktskedjan. Generalentreprenörens ansvar gentemot beställaren måste speglas i avtal med underentreprenörer och leverantörer – men det saknas idag både branschstandard och etablerad praxis för hur detta ska göras.

Avslutning

AB 04 och ABT 06 är inte utformade för ESG-kravens verklighet. I takt med att kraven skärps och blir mer detaljerade kommer behovet av tydliga avtalsmekanismer – för ansvarsfördelning, verifiering och påföljder – att öka markant. Entreprenadjuristen har här en nyckelroll: att hjälpa branschen navigera regelverket och säkerställa att avtalen faktiskt håller när kraven ställs på sin spets.

Cecilia Uddman

FASTIGHETER

Solcellsparker och bygglov

I takt med att omställningen mot förnybar energi fortskrider i landet har etableringen av solcellsparker ökat. Den ökade etableringen har i sig lett till att nygamla juridiska frågor kommit att aktualiseras inom ramen för de parallella processerna enligt plan- och bygglagstiftningen och miljöbalken. I ett färskt avgörande från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har ett av dessa frågetecken rätats ut. 

Solcellsparker kräver som huvudregel inte bygglov på ej planlagd mark men verksamheten behöver normalt genomgå samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Transformatorstationer i solcellsparker bedömda vid ett s.k. 12:6-samråd kräver däremot i dagsläget bygglov. Miljöbalkens regler om lokalisering, särskilt frågan om ianspråktagande av jordbruksmark, ska beaktas både inom ramen för prövningen i ett s.k. 12:6-samråd och vid prövningen av bygglov. Men vad får då ett samrådsbeslut för implikationer för den parallella bygglovsprocessen? Det är detta frågetecken som rätats ut av MÖD.

MÖD klargör sambandet mellan prövningarna

I målet hade ett bolag anmält en solcellspark på jordbruksmark för 12:6-samråd varvid lokaliseringen accepterats. Bolaget ansökte även om bygglov för transformatorstationen, vilket kommunen och Länsstyrelsen medgav. Mark- och miljödomstolen upphävde dock bygglovet med motiveringen att bolaget inte visat att behovet inte kunde tillgodoses på annan mark än brukningsvärd jordbruksmark.

Bolaget överklagade till MÖD som konstaterade att frågan om jordbruksmarkens ianspråktagande enligt 3 kap. 4 § miljöbalken redan prövats i samrådsförfarandet och att samma reglering gäller i båda förfarandena. Länsstyrelsens bedömning i samrådet skulle därför tillmätas stor betydelse i bygglovsprövningen. MÖD fann att nätstationerna inte tog ytterligare jordbruksmark i anspråk utöver vad som redan bedömts godtagbart och beviljade därför bygglovet.

MÖD:s dom är ett välkommet klargörande kring hanteringen av de parallella förfarandena och innebär bland annat en minskad risk för att olika instanser ska göra olika bedömningar i samma fråga. Det ger därmed en större förutsägbarhet i processerna.

Nya regler om bygglov för transformatorstationer 

Från och med den 1 december 2025 gäller nya regler för bygglov avseende transformatorstationer. Huvudregeln är fortsatt att bygglov krävs, men undantag gäller bl.a. om anläggningen omfattas av tillstånd enligt miljöbalken (i dagsläget genererar dock inte ett 12:6-samråd ett rättskraftigt miljötillstånd). Vidare föreslås i SOU 2024:98 förändringar i miljöbalkens regler innebärandes att solcellsparker framöver ska omfattas av en granskningsplikt och att transformatorstationer som ingår i anläggningar med miljötillstånd eller igångsättningsbesked inte ska kräva separat bygglov. Framöver kan det alltså vara tillräckligt att solcellsparker genomgår prövning enligt miljöbalkens regelverk och alltså att dagens parallella bygglovsprövning slopas.

Anna Almroth och Kristin Busterud Öhman

RÄTTSFALL

Vad gäller i en kommersiell entreprenad när inte AB 04 eller ABT 06 är avtalat?

Svea hovrätt, mål nr T 1611–25, dom meddelad 2026-04-23

Bakgrund och vad tvisten handlade om

Parterna i målet var en huvudentreprenör (beställare) som hade anlitat en underentreprenör (entreprenör) för att utföra arbeten i ett antal projekt. Parterna hade inte ingått något skriftligt avtal och inte heller kommit överens om AB 04 eller ABT 06. Stockholms tingsrätt biföll entreprenörens talan (som avsåg obetalda fakturor för kontraktsarbeten och ÄTA-arbeten) och förpliktigade beställaren att betala 723 562 kronor jämte ränta och rättegångskostnader. Beställaren överklagade och medgav i hovrätten att beloppen var korrekta men hävdade att en kvittningsgill motfordran – i form av beräknade avhjälpandekostnader för fel i ett av projekten – översteg det utdömda beloppet.

Hovrättens bedömning

Hovrätten hade att ta ställning till tre huvudfrågor.

1. Självständig uppdragstagare? 
   Hovrätten fann, till skillnad från tingsrätten, att entreprenören i egenskap av underentreprenör hade haft i uppdrag att självständigt och med egen arbetsledning utföra fasadarbetet. Hovrätten fäste vikt vid att entreprenören anlitats för fasadarbeten och fått betalt utifrån nedlagda timmar samt att egna verktyg och personal använts. Det förhållande att beställaren tillhandahållit material eller låtit egna anställda arbeta tillsammans med entreprenören förändrade inte bedömningen. 
    
2. Ansvar för fel trots avsaknad av standardavtal?
   Hovrätten konstaterade att en uppdragstagare på allmän obligationsrättslig grund har en skyldighet att utföra arbetet fackmässigt – trots att parternas mellanhavanden inte reglerades av något skriftligt avtal eller standardavtal. Det följer vidare av allmänna avtalsrättsliga principer (samt köplagen, konsumenttjänstlagen och flera standardavtal inom entreprenadrätten) att en uppdragstagare ska avhjälpa uppkomna fel på egen bekostnad. Om så inte sker har uppdragsgivaren rätt att avhjälpa felet på uppdragstagarens bekostnad. Ersättningen kan bestämmas till en beräknad avhjälpandekostnad, men kostnaden måste vara försvarlig. 
    
3. Räckte en offert som bevisning? 
   Hovrätten godtog en offert från en certifierad fasadentreprenör som tillräckligt underlag vad gäller beräknad avhjälpandekostnad. Offerten avsåg de fel som dokumenterats i besiktningsutlåtande, angav ett fast pris och hade upprättats flera månader innan stämningsansökan lämnades in. Den var alltså inte framtagen som ett processuellt bevismedel. Sammantaget ansåg hovrätten att offerten utgjorde tillräckligt underlag för att den beräknade avhjälpandekostnaden var försvarlig. Hovrätten fann sammanfattningsvis att beställaren hade styrkt en kvittningsgill motfordran och ändrade tingsrättens dom. Entreprenörens talan ogillades och denne fick i stället betala beställarens rättegångskostnader om 850 500 kr, och förstås stå sina egna. En ödets ironi. 

Analys – vad betyder detta för dig?

Avgörandet är viktigt för det ger svar på ett antal viktiga frågor när AB 04/ABT 06 inte är avtalat. Det är ”laglöst land” brukar vi entreprenadjurister säga. Hovrätten bekräftar dock det som är många entreprenadjuristers ”magkänsla”. Men rådet är förstås att trots allt alltid avtala om AB 04 eller ABT 06, beroende på vad för entreprenadform som nu gäller för just ditt projekt. Då får man ett bra ”grundskydd”.

Men nu vet vi i alla fall att det tex. går att göra gällande avhjälpandekostnader även utan att avhjälpandet faktiskt genomförts, och att en välunderbyggd offert kan räcka som bevisning. Den övergripande principen som slås fast är tydlig: en entreprenör kan inte undgå ansvar för ett bristfälligt utförande enbart på den grunden att parterna inte avtalat om AB 04 eller ABT 06. Fackmässighetskravet och avhjälpandeskyldigheten gäller alltid.
 

Olof Johnson

FRÅGA JURISTEN

Fråga: 

Vi har hört att Boverkets byggregler har ändrats. Vad behöver vi tänka på i kontraktet?

Svar: 

Det stämmer. Den 1 juli 2025 trädde ett nytt regelverk från Boverket i kraft, där BBR och EKS ersattes med nya grundförfattningar. Förändringen påverkar hela byggbranschen och är viktig att tänka på för både beställare och entreprenörer. Byggherren har som tidigare det slutliga ansvaret gentemot myndighet för att byggreglerna följs.

Från detaljregler till funktionskrav
De nya reglerna beskriver vad som ska uppfyllas, inte hur. De är mindre detaljerade än tidigare, flera måttangivelser utgår och de flesta allmänna råd inklusive hänvisningar till specifika standarder, har tagits bort. Det finns alltså inte längre lika tydlig vägledning att följa för någon av parterna. Rättsläget kan vara osäkert under en övergångsperiod innan branschpraxis etablerats.

Ansvarsfördelningen – en fråga för kontraktet
Även om byggherren har det slutliga ansvaret gentemot myndighet kan beställare och entreprenör avtala om att entreprenören ska uppfylla kraven i förhållande till beställaren. Entreprenörens ansvar beror bland annat på hur stor frihet entreprenören har att välja lösningar. Ju mer beställaren styr utförandet, desto större ansvar har beställaren för resultatet och tvärtom. Det är viktigt för både beställare och entreprenörer att kontraktet är tydligt.

Att krav inte uppfylls och slutbesked inte ges i tid får stora konsekvenser för en byggherre. Det kan regleras i avtalet genom exempelvis vites- eller avhjälpandebestämmelser för de åtgärder och handlingar som krävs för slutbesked. Regleringarna behöver vara rimliga och lämpliga utifrån parternas ansvar enligt avtalet. Sådana krav och ansvarsbestämmelser kan behöva föras vidare på underentreprenörer. 

Att tänka på innan ni skriver kontrakt

• Se över tekniska anvisningar, projekteringsanvisningar och upphandlingsdokument. Hänvisningar till BBR eller EKS kan behöva uppdateras.
• Var tydlig med ansvarsfördelningen för projektering och val av lösningar.
• Reglera krav på dokumentation, verifikation av funktionskrav och egenkontroll enligt de nya reglerna.
• Reglera konsekvenserna av försenat slutbesked med tydliga vites- eller avhjälpandebestämmelser.

Har ni frågor om hur de nya byggreglerna påverkar era kontrakt eller ert ansvar? Kontakta oss gärna för råd!

Elin Schedin

Har du fler frågor eller vill diskutera med en jurist? 
Kontakta gärna MAQS Entreprenad & Infrastrukturteam nedan.