Nyhetsbrev inom Entreprenad och Infrastruktur #4 2025

NYHETSBREV DECEMBER 2025 

LEDARE 

Stranger Things

Lussebullarna är bakade och i princip redan uppätna. Stranger Things sista säsong har släppts. Till synes borgar allt detta för en stillsam färd mot Kalle Anka och Janssons frestelse. Sakta i backarna! Jag glömde den lilla detaljen att jobb(h)julen nu snurrar som snabbast för många. Det är mycket som ska vara klart innan årsskiftet.

Hos oss på MAQS råder det febril aktivitet just nu. Vi har märkt att aktiviteten på bygg- och infrastrukturmarknaden så sakteliga har trappats upp under året. Långsamt har marknaden börjat vända uppåt på hussidan. Fler projekt planeras och drar igång samtidigt som många aktörer på marknaden fortfarande lider av den lågkonjunktur som har varit förhärskande de senaste åren. Förhoppningen är att 2026 blir det år då det lossnar på riktigt.

Samtidigt händer det mycket som påverkar branschen. Den 1 december släppte Konkurrensverket sin rapport om pristranparens i byggmaterialmarknadens olika led. I rapporten konstaterar Konkurrensverket att retroaktiva rabatter är vanliga och att konstruktionerna för att minska spårbarheten är snillrika. För offentliga beställare rekommenderar verket därför att entreprenader handlas upp till fast pris eller med ett fast entreprenörsarvode. Vidare bör offentliga beställare tillämpa avtalsvillkor som ger rätt till insyn för granskning av rabattering. Rapportförfattarna föreslår också en utredning om en lagstadgad skyldighet att redovisa rabatter. Konkurrensverkets rapport kommer att påverka marknaden, även den privata sidan. Sannolikt kommer klausuler som möjliggör rätt till genomlysning i bakre kontraktsled att bli vanligare. Det är också troligt att prissättningen av entreprenader kommer att påverkas. Slutligen kommer rapporten säkerligen få inverkan på utformningen av branschens standardavtal, där frågan om rabatter länge har varit en het potatis.

Inom EU diskuteras nu också möjligheten att på laglig väg begränsa antalet underentreprenörsled. Syftet är bland annat att stävja arbetsmiljöproblem. I vår framtidsspaning belyser vi både frågans komplexitet och kritik som har riktats mot förslaget.

Till sist kan jag konstatera att Trafikverket på relativt kort tid har hävt ett antal stora infrastrukturprojekt där ersättningsprincipen löpande räkning med incitament har tillämpats. Ersättningsmodellen används som bekant ofta i partneringsprojekt. Löpande räkning är alltså inte bara under lupp genom Konkurrensverkets rapport. För tillfället publiceras fler rättsvetenskapliga artiklar än någonsin om vad ersättningsprincipen egentligen innebär ur ett juridiskt perspektiv. Utvecklingen kommer sannolikt att få återverkan på utformningen av framtida entreprenadavtal.

Det händer alltså mycket i branschen just nu. Under jul kommer jag dock att släppa det för en stund och njuta av både Kalle Anka, Jansson och de nya avsnitten av Stranger Things. Jag önskar er läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! .

Erik Kjaer, advokat/partner

ps. Registrera dig gärna för kommande nyhetsbrev här

FRAMTIDSSPAN

Långa underentreprenörsled: ett minne blott?

Till följd av bland annat arbetsplatsolyckan i Sundbyberg där fem arbetare tragiskt gick bort har politiska initiativ tagits i Sverige för att förbättra arbetsvillkoren inom byggsektorn. På arbetsplatsen där olyckan inträffade rapporterades att det fanns 119 aktiva företag, i fem olika underentreprenörsled. [1] På EU-nivå diskuteras just möjligheten att inom byggsektorn begränsa längden på underentreprenörskedjorna till två led utöver huvudentreprenören. Denna begränsning föreslås i sin tur kombineras med ett förstärkt ansvar mellan aktörerna i underentreprenörskedjan och en förstärkt kontroll i arbetsmiljöfrågor. [2] Samtidigt ifrågasätter en rapport från Svenskt Näringsliv antagandet att kortare kedjor i sig minskar olyckor och påpekar i stället att det kan ge upphov till sämre specialisering på arbetsplatserna. [3] Frågan är också komplex ur ett juridiskt perspektiv. Begränsningar av underentreprenörsled aktualiserar bland annat frågor om den fria rörligheten som gäller enligt EU-rätten. Oavsett vad diskussionerna på EU-nivå resulterar i är det tydligt att dessa viktiga frågor om arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor i byggbranschen nu står högt upp på agendan i Sverige och inom EU. En sak är säker; det kommer inte längre accepteras att byggarbetarnas arbetsmiljö faller mellan stolarna genom långa underentreprenörsled.

Maja Rothpfepper, advokat/Legal Director
Lucas Claesson, biträdande jurist

[1] Ett år efter hissolyckan – nu ska EU utreda leverantörsled | SVT Nyheter / Tre åtalas efter dödliga hissolyckan i Sundbyberg | SVT Nyheter

[2] Draft Report 2025/2133(INI) den 17 juli 2025.

[3] Svenskt näringslivs rapport, september 2025, Effekter av en begränsning av antalet underentreprenörsled till två.

RÄTTSFALL

Högsta domstolen om underlåtelse att överlämna bankgaranti

Högsta domstolen har nyligen meddelat dom i ett mål om en småhusentreprenad (Högsta domstolens dom av den 11 november 2025 i mål T 2302-24).

Målet gällde ett byggbolag (”Byggbolaget”) som ingått ett avtal med en privatperson (”Beställaren”) om uppförande av en komplementbyggnad till ett pris om 1 600 000 kr enligt formuläret Entreprenadkontrakt (ABS 09). Beställaren skulle före det att arbetet påbörjades till Byggbolaget överlämna en bankgaranti som säkerhet för sin betalning.

Byggbolaget påbörjade arbetet och i samband med gjutning av grundplattan gjorde Beställaren en första avtalad delbetalning om 250 000 kr men överlämnade inte, trots påminnelser, någon bankgaranti. Byggbolaget hävde därför några månader senare avtalet med hänvisning till att bankgarantin inte överlämnats.

De två huvudfrågor som Högsta domstolen hade att ta ställning till var följande:

1. Hade Byggbolaget rätt att häva entreprenadavtalet med hänvisning till att Beställaren inte hade överlämnat den avtalade bankgarantin?
2. Hur skulle ersättningen till Byggbolaget bestämmas för redan utfört arbete?

Förelåg hävningsrätt?

Högsta domstolen påminde inledningsvis om att huvudregeln vid konsumenttjänster är att betalning ska ske först när tjänsten utförts. Vid mer omfattande arbeten är det emellertid rimligt att näringsidkaren förbehåller sig att få betalt med större eller mindre del innan uppdraget avslutats. I en småhusentreprenad har parterna därför möjlighet att avtala om att betalning ska göras enligt en betalningsplan under entreprenadtiden förutsatt att konsumenten inte behöver erlägga delbetalning för annat än utfört arbete.

Om parterna avtalat om att betalning för tjänsten ska ske innan hela tjänsten är utförd och konsumenten dröjer med sådan delbetalning, får näringsidkaren ställa in arbetet till dess betalning sker. Om dröjsmålet är väsentligt får näringsidkaren häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten. Högsta domstolen betonar dock att det förutsätter att näringsidkaren först påmint konsumenten om skyldigheten att betala samt gett konsumenten skälig tid att göra detta. Bedömning av om ett dröjsmål är av väsentlig betydelse ska göras med utgångspunkt i dröjsmålets ekonomiska verkningar för näringsidkaren varför både beloppets storlek och dröjsmålets varaktighet får betydelse.

Med hänvisning till förarbetena till köplagen (SFS 1990:931) konstaterade Högsta domstolen att en underlåtenhet att överlämna en avtalad bankgaranti är att jämställa med underlåtenhet att utge kontant betalning. Högsta domstolen anser att det finns skäl att göra samma bedömning i konsumenthänseende.

Högsta domstolen prövade därefter hur skyldigheten att överlämna en bankgaranti förhåller sig till den för konsumenterna skyddande regeln att inte behöva betala för annat än utförd del av entreprenaden. Överlämnande av en bankgaranti skulle kunna vara att betraktas som en förskottsbetalning då värdet på garantin ofta överstiger värdet på vad som utförts på entreprenaden. Högsta domstolen angav därför att det inte får röra sig om en garanti ur vilken näringsidkaren kan göra sig betald också för annat än uppkomna betalningsförpliktelser. Garantin får alltså inte innebära att banken är skyldig att betala till näringsidkaren i vidare mån än vad konsumenten blivit skyldig på grund av det arbete näringsidkaren utfört. Uppfylls dessa villkor är det en möjlighet att i konsumentförhållande uppställa krav på säkerhet i form av en bankgaranti.

För att rätt att häva ska föreligga krävs att underlåtenheten är av väsentlig betydelse för Byggbolaget. Högsta domstolen refererade till att den avtalade bankgarantin skulle ha avsett hela kontraktssumman och att Byggbolaget vid utebliven bankgaranti därför kommit att stå hela risken för betalning. Eftersom Beställaren trots flera påminnelser inte ställt någon del av den avtalade säkerheten har detta varit av väsentlig betydelse för Byggbolaget. Rätt att häva avtalet beträffande återstående delar av tjänsten har därför förelegat.

Rätten till ersättning

Efter att ha konstaterat att hävningsrätt förelåg fortsatte Högsta domstolen med att bedöma rätten till ersättning. Det hade vid en besiktning konstaterats ett antal brister i utfört arbete med grundplattan. Beställaren hade betalt 250 000 kr till Byggbolaget och därför såsom prisavdrag krävt att få tillbaka 231 350 kr. Enligt Beställaren hade Byggbolaget endast rätt till ersättning för den del av tjänsten som utförts med avdrag för de konstaterade felen i grundplattan.

Högsta domstolen konstaterade i ersättningsfrågan att en näringsidkare som med fog häver ett avtal till följd av utebliven betalning, har rätt till motsvarande betalning som om konsumenten avbeställt tjänsten den dag då hävning ägde rum. Sådan rätt omfattar då ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts samt för arbete som måste utföras trots avbeställningen. Vidare har näringsidkaren rätt till ersättning för förluster i form av kostnader för den återstående del av tjänsten samt i övrigt på grund av att näringsidkaren har underlåtit att ta på sig annat arbete eller inrättat sig efter uppdraget. Ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts ska motsvara det pris som skulle ha gällt om avtalet endast hade avsett vad som utförts. Reglerna om fel, avhjälpande och prisavdrag är inte tillämpliga vid hävning, dock ska en skälighetsbedömning göras varvid bland annat fel i utfört arbete ska beaktas.

Högsta domstolen underkände därför Beställarens yrkande om prisavdrag på den felaktigt utförda grundplattan. Istället konstaterade Högsta domstolen att en summa om 100 000 kr var ett skäligt pris för en färdigställd och kontraktsenlig bottenplatta. Med beaktande av färdigställandegraden och de aktuella felen i arbetet begränsade Högsta domstolen ersättningen för den utförda tjänsten till skäliga 60 000 kr. Konsumenten hade redan betalat 250 000 kr. Byggbolaget, som hade rätt till viss annan vitsordad ersättning om 87 042 kr, blev därför återbetalningsskyldigt motsvarande mellanskillnaden om 102 958 kr.

Sammanfattning

Högsta domstolen fann att ett avtalsvillkor om att konsumenten ska ställa säkerhet för kommande betalningar var så nära förknippat med själva betalningsförpliktelsen att det är motiverat att, vid tillämpningen av konsumenttjänstlagen, behandla betalning och överlämnande av bankgaranti till säkerhet för betalning på samma sätt. Domen klargör alltså att en konsuments underlåtenhet att överlämna en avtalad bankgaranti vid småhusentreprenader ska likställas med betalningsdröjsmål och kan ge näringsidkaren rätt att häva avtalet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse. Samtidigt fastslår domen att ersättningen vid hävning ska bestämmas utifrån en skälighetsbedömning med hänsyn till arbetets färdigställandegrad och beskaffenhet.

Rättsfallet behandlar ett konsumentförhållande. Eftersom Högsta domstolen motiverar sitt avgörande med analogier från köplagen, som gäller mellan näringsidkare, ligger det nära till hands att tro att Högsta domstolen skulle gjort samma bedömning i fråga mellan näringsidkare. En underlåtenhet att överlämna avtalad bankgaranti kan därför likställas med en underlåtenhet att betala även i avtal mellan två näringsidkare.

Vad som särskilt kan noteras i det aktuella målet är att Byggbolaget aktivt och upprepat påmint Beställaren om att bankgaranti skulle överlämnas. Högsta domstolen anger i domskälen att om Byggbolaget inte klargör sina anspråk på garantin och påminner om att en garanti ska överlämnas, kan det tyda på att utebliven säkerhet inte är av väsentlig betydelse. Rätt till hävning föreligger då inte. Det är tyvärr vår erfarenhet att frågor om utebliven säkerhet ofta uppkommer först i efterhand och kanske då behov av att ianspråkta säkerheten övervägs eller redan uppkommit. Entreprenaden kan då ha pågått under lång tid utan att påminnelse om att överlämna säkerhet gjorts.

Vår rekommendation är att i entreprenadkontrakt alltid ta med tydliga bestämmelser om när säkerheter ska överlämnas och komplettera dessa med tydliga rutiner för påminnelser. Helst ska avtalade säkerheter överlämnas före arbetet påbörjas, eller snarast därefter. Erhålles ingen säkerhet ska detta betraktas som motsvarande utebliven betalning och beställaren bör snarast underrättas om risken för inställt arbete och eventuell hävning.

Det är värt att påminna om vid hävning av en konsumenttjänst är reglerna om fel, avhjälpande och prisavdrag inte är tillämpliga vid bestämmande om ersättning för det utförda arbetet vid hävningstidpunkten. Istället ska en skälighetsbedömning göras som beaktar vilken grad arbetet har utförts samt vilken beskaffenhet arbetet hade vid hävningstidpunkten. Ersättningen ska vara ”skälig”. tjänst.

Ola Jönsson, advokat/partner
Cecilia Uddman, advokat/Legal Director

FRÅGA JURISTEN

Enligt arbetsmiljölagen kan en byggherre i ett specifikt byggprojekt överlåta sitt arbetsmiljöansvar till en självständig uppdragstagare men bara om vissa förutsättningar är uppfyllda. För det första måste uppdragstagaren ha fått ett reellt och självständigt ansvar för byggprojektet avseende planering, projektering och/eller utförande. Ett begränsat uppdrag är inte tillräckligt utan uppdragstagaren måste faktiskt ha kontroll över de delar av arbetet där arbetsmiljörisker kan uppstå. För det andra krävs ett tydligt skriftligt avtal där det uttryckligen framgår att uppdragstagaren tar över byggherrens arbetsmiljöansvar. Dessa förutsättningar preciseras närmare i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som uppdaterades i början av 2025.

Om arbetsmiljöansvaret överlåts övertar uppdragstagaren alla byggherrens uppgifter inom arbetsmiljöområdet och ska fatta samtliga beslut som krävs för en god arbetsmiljö, utan inblandning från andra parter. Ansvaret omfattar både byggskedet och den färdiga byggnaden eller anläggningen. Uppdragstagaren ansvarar bland annat för arbetsmiljöplanen, utser lämpliga byggarbetsmiljösamordnare, kontrollerar löpande det förebyggande arbetet och säkerställer att det finns en realistisk tidplan under hela byggprojektet. Vid överlåtelse har uppdragstagarens synpunkter på arbetsmiljöfrågor företräde framför byggherrens, vilket innebär en begränsning av byggherrens beslutanderätt. Observera att överlåtelse av arbetsmiljöansvar inte ska förväxlas med möjligheten att utse en uppdragstagare till BAS-P och/eller BAS-U.

En överlåtelse av arbetsmiljöansvar kan endast komma i fråga när det finns en enda entreprenör som ansvarar för projektet i dess helhet, även om denne i sin tur kan anlita eventuella underentreprenörer. Vid delad entreprenad, när byggherren har avtal med flera entreprenörer, är överlåtelse inte möjlig eftersom ingen aktör då har den överblick och kontroll som krävs för att kunna ta ett samlat arbetsmiljöansvar. Ansvaret kan inte heller överlåtas i flera led. Den uppdragstagare som accepterar ett sådant ansvar måste också vara medveten om att uppdraget förutsätter tillräckliga resurser, tid och kompetens för att uppfylla de krav som följer av arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter. Om uppdragstagaren inte uppfyller kraven anses överlåtelsen ogiltig och ansvaret kvarstår då hos byggherren.

I förarbetena till arbetsmiljölagen framhålls dessutom att det är byggherren som har bevisbördan för att uppdragstagaren är självständig och att överlåtelse faktiskt har skett. Därför är det avgörande att villkoren om överlåtelsen är tydligt formulerade och lätt kan åberopas. Syftet är att det enkelt och snabbt ska gå att fastställa vem som bär arbetsmiljöansvaret i ett byggprojekt.

Mot denna bakgrund bör villkor om överlåtelse av arbetsmiljöansvar alltid övervägas noggrant och formuleras tydligt. Ett sådant villkor bör placeras direkt i entreprenadkontraktet eller under kod AFC/D.183 i de administrativa föreskrifterna. Kontakta gärna oss på MAQS för rådgivning kring överlåtelse av arbetsmiljöansvar  

Josefine Gyllenram, advokat/Senior Associate
 

Har du fler frågor eller vill diskutera med en jurist? 
Kontakta gärna MAQS Entreprenad & Infrastrukturteam nedan.