23.09.07 / Nyhet

Nyheter inom Entreprenad och Infrastruktur #3 2023

NYHETSBREV SEPT 2023

Entreprenad & Infrastruktur

KRÖNIKA

”Hur än stormen viner, bakom molnen solen skiner"

Min mormor hade en väggbonad i korsstygn centralt placerad i sitt kök. Texten på vävnaden löd enligt rubriken ovan. Budskapet kan verka något slitet, men väl så aktuellt mot bakgrund av senaste tidens händelser.

Tidningen Dagens industri publicerade på sin löpsedel den 25 augusti 2023 i svarta versaler ”1400 BYGGBOLAG HOTAS AV KONKURS”. Av artikeln framgår att krisen kan bli samhällsomstörtande. Den stora frågan är om framtiden för branschen verkligen är så dyster som rubrikerna förmedlar?

Äldre kollegor på advokatbyrån refererar till krisen under 90-talet. Vi något yngre – om än medelålders – har erfarenhet från krisen 2008. Däremellan har det varit lugnare. Slutsatsen av detta är att såväl byggbranschen som samhället i stort är cyklisk. Vi behöver då påminnas om att kriser även bidrar till nödvändig utveckling.

För den entreprenör som drabbas av en ekonomisk kris är en tes om cykler varken en tröst eller räddning. För entreprenören är det centrala att arbeta för att minimera risker i det egna företaget. Sådant arbete ska göras i såväl med- som motgång. Riskminimering innebär bland annat att hålla noga koll på juridiken inom branschen. Där fyller vi advokater en central roll. Ett sätt att hålla sig informerad är att läsa mina kollegors artiklar i detta nyhetsbrev.

Jag är övertygad om att solen åter snart skiner på byggbranschen.

Ola Jönsson, advokat och partner, MAQS Advokatbyrå

Ola Jönsson MAQS

PS. Registrera dig gärna för kommande nyhetsbrev här

FRAMTIDSSPAN

Hans – ett nytt normalläge?

Våren och sommaren inleddes med en lång period av torrt väder. Därefter drabbades Sverige av stormen Hans framfart med bland annat översvämning som följd. I Åre kollapsade exempelvis en å och orsakade stora skador på byggnader. Under senare år kan man se att risken för skador till följd av så kallade extremväder har ökat och det talas om ett nytt ”normalläge” gällande kraftiga regn. Vi ställer oss frågan vad det kan innebära för tolkningen av bestämmelserna i standardavtalen (AB/ABT) gällande ansvar för skador som drabbar entreprenaden till följd av väder och förhållandet till allriskförsäkringens täckande av skador?

Enligt villkoren i AB/ABT ansvarar entreprenören för skador på entreprenaden under entreprenadtiden. Utgångspunkten är alltså att det är entreprenören som står risken för att entreprenaden skadas innan överlämnandet till beställaren. Entreprenörens ansvar innefattar skador som uppstår till följd av väder. Standardavtalen undantar visserligen, från entreprenörens ansvar, skador till följd av naturkatastrofer. Till naturkatastrofer brukar dock inte räknas skador till följd av storm eller kraftiga regn. Detta innebär att det normalt är entreprenören som står ”väderrisken” för entreprenaden.

För att skydda både beställaren och entreprenören ifrån kostnaden för skador på entreprenaden har entreprenören en skyldighet att teckna en allriskförsäkring. Allriskförsäkringen är en egendomsförsäkring och den ersätter som utgångspunkt skador som varit oförutsedda. Med oförutsedd skada menas en skada som är oförutsedd för arbetsledningen hos den försäkrade entreprenören. Exempel på oförutsedd skada är skada på grund av onormala väderförhållanden. Man kan fråga sig vad som blir följden av att det som tidigare var onormala väderförhållanden nu förskjuts mot ett nytt normalläge? Klart är dock att det är viktigt för dig som entreprenör att i god tid innan spaden sätts i marken ta reda på vilket skydd din allriskförsäkring ger för väderskador på entreprenaden och vilka krav som ställs från försäkringsbolaget på väderskydd. Det är alltså viktigt att du håller dig uppdaterad kring försäkringsvillkoren och följer försäkringsgivarens direktiv för att skydda entreprenaden. Då har du betydligt bättre förutsättningar att både undvika skador och, om oturen ändå skulle vara framme, ta den slutliga konsekvensen av väderrisken.

Anna Almroth och Maja Rothpfeffer, MAQS Advokatbyrå

Anna Almroth och Maja Rothpfeffer MAQS

RÄTTSFALL

Att utföra en entreprenad i strid med Heta arbeten var grovt vårdslöst

Har du som entreprenör agerat grovt vårdslöst kan du bli skadeståndsskyldig och skyddas då inte av ansvarsbegränsningen om 15 procent av kontraktssumman i AB 04/ABT 06 kap. 5 § 11. Du kan dessutom förlora rätten till ersättning från ansvarsförsäkringen. Men var går egentligen gränsen för grov vårdslöshet?

Detta har Högsta domstolen tagit ställning till i en dom meddelad 22 augusti 2023. En gammal träbyggnads fasad på Mössebergs kurortshotell skulle renoveras och för att ta bort den gamla väggfärgen använde sig entreprenören av en värmepistol. Byggnaden var klassad som ett byggnadsminne. Under arbetet antändes byggnaden. Branden orsakade kostnader om ca 25 miljoner kronor.

Högsta domstolen kom fram till att entreprenören agerat grovt vårdslöst genom sättet att använda värmepistolen. Det var inte fel i sig att använda värmepistol, utan det avgörande var om arbetet utfördes säkert. Eftersom värmepistol användes fanns en hög risk för brand. Avgörande för bedömningen blev därför om entreprenören vidtagit rimliga säkerhetsåtgärder för att i möjligaste mån minska brandrisken. HD ansåg att entreprenören inte hade gjort det. HD hänvisar i sin bedömning till att entreprenören borde ha följt den kontrollista för säkerhetsåtgärder som finns i säkerhetsföreskrifterna för ”Heta arbeten”. Så som att avdela en person som brandvakt och att fungerande och tillräcklig säkerhetsutrustning fanns tillgänglig för en omedelbar släckinsats. Sammantaget ansåg HD att entreprenören agerat grovt vårdslöst och entreprenören förlorade därför sin rätt till försäkringsersättning.

Brandskador kan få stora ekonomiska konsekvenser för både beställare, entreprenör och försäkringsbolag. Vad kan du göra för att minska dessa risker utifrån Högsta domstolens avgörande?

Som beställare är det viktigt att avtala om att Heta arbeten ska följas av entreprenör och underentreprenörer. Det skapar tydlighet för alla inblandade.

Som entreprenör är det viktigt att följa reglerna om Heta arbeten och att även säkerställa att din personal och eventuella underentreprenörer också gör detta. Här kan du läsa mer om Heta arbeten. Har du andra frågor är du alltid välkommen att höra av dig.

Avslutningsvis vill vi också poängtera att HD:s avgörande kommer sannolikt även att få bäring i förhållande till andra säkerhetsföreskrifter som finns för entreprenadarbeten, såsom arbetsmiljöföreskrifter. Det är därför viktigt att med jämna mellanrum se över säkerhetsarbetet er verksamhet och de kontrollprogram som ni har.

Oscar Sörbrand, Maja Rothpfeffer och Erik Strand, MAQS Advokatbyrå

Oscar Sörbrand, Maja Rothpfeffer och Erik Strand, MAQS

Fråga juristen

Fråga:

Min beställare betalar inte mina fakturor. Vad kan jag göra?

Svar:

Det händer emellanåt att beställare inte betalar. Situationen kan då snabbt bli bekymmersam för entreprenören som drabbas av likviditetsproblem. Vi får ofta frågor från våra entreprenörsklienter om hur de ska agera i en sådan situation. Vårt primära råd handlar alltid om att försöka skapa eller återuppta en dialog med beställaren kring de uteblivna betalningarna. Vad är det bakomliggande skälet? Rör det sig om en tvist kring arbetena och entreprenaden eller saknar beställaren helt enkelt pengar? Är orsaken att en tvist föreligger hjälper vi många gånger till att utreda om det finns fog för beställarens påståenden och vi för entreprenörsklientens talan i dialogen med beställaren. Genom att konflikten fångas upp i ett tidigt stadium leder dialogen ofta till att parterna kan nysta upp konflikten och entreprenaden sedan kan flyta på.

I vissa fall går det inte att få till en överenskommelse. I takt med att entreprenaden fortgår ”blöder" projektet i allt snabbare takt. Vad finns det då för instrument för dig som entreprenör att tillgripa för att sätta press på beställaren eller minimera de negativa effekterna?

Standardavtalen (AB 04 och ABT 06) ger entreprenören två drastiska möjligheter. Du kan, om vissa omständigheter är uppfyllda, antingen häva kontraktet eller under en period avbryta arbetena i väntan på att beställaren betalar.

En grundläggande förutsättning för hävning- och avbrytande är att beställaren betalningsskyldig. Med det menas att kravet måste vara både befogat och förfallet. För att ha möjlighet att häva eller avbryta bör du som entreprenör därför alltid fakturera det du har rätt till enligt entreprenadavtalet och en eventuell betalplan. Det gäller både kontraktssumman och ÄTA-arbeten. Vår erfarenhet är att det kan vara riskfyllt att väga in osäkra ÄTA-krav i den fordran som ska ligga till grund för hävnings- eller avbrytanderätten. Ofta är parterna oense arbetet är ett kontraktsarbetena eller inte. Inte sällan måste detta lösas av en domstol i efterhand. Om det visar sig att arbetet ingick i kontraktssumman kan det vara något som för med sig att hävningen eller ett avbrytande är obefogad (om inte hävningsrätten vilar på andra krav som i sig är tillräckliga och befogade).

För hävning- eller avbrytanderätt krävs också att underlåtenheten att betala är av väsentlig betydelse. Vad som menas med väsentlig betydelse är inte skrivet i sten utan en bedömning från fall till fall. En viktig faktor som brukar vägas in är kravets storlek. Det obetalda beloppet behöver, i relation till kontraktssumman, i vart fall inte vara obetydligt. I ett mål ansågs ett belopp motsvarande cirka 15 procent av kontraktssumman vara av väsentlig betydelse. Samma slutsats drogs i ett annat mål där den utestående summan motsvarade cirka 35 procent av det fakturerade beloppet. Vid bedömning av kravets storlek beaktas beställarens innehållanderätt. Andra faktorer som har betydelse är entreprenörens behov av likvida medel och hur lång tid avtalsbrottet varat.

Hävnings- och avbrytanderätten förutsätter också att du uppfyller bestämmelsernas underrättelsekrav. Innan en hävning måste du alltså påminna beställaren om betalningsskyldigheten. Om beställaren inte utan dröjsmål betalar kan du sedan häva. Även om rättelse ska ske skyndsamt måste du ge beställaren en reell möjlighet att betala, dvs. ett par bankdagar.

Om du i stället planerar att avbryta behöver du även skriftligen underrätta beställaren om det. Även då behöver beställaren ges möjlighet till rättelse. Stoppningsrätten gäller till dess att beställaren betalar och längst i en månad. Innan månaden har passerat måste du alltså skriftligen underrätta beställaren om att du återupptar arbetena eller om att kontraktet hävs. Förutsättningarna för att avbryta är desamma som för att häva – du måste alltså ha lika mycket ”på fötterna” oavsett vilken av dem du gör. Såväl hävning som avbrytande kräver alltså att beställarens kontraktsbrott är av väsentlig betydelse.

Tänk dig alltid noga för innan du häver eller avbryter arbeten då konsekvenserna av ett felaktigt beslut kan vara väsentliga. Vid en obefogad hävning av kontraktet kan beställaren i sin tur kräva fullgörelse eller själv häva och dessutom ha rätt till skadestånd. Vid ett obefogat avbrytande finns risk för att kontraktstiden överskrids och att entreprenören blir skyldig att betala vite. Det finns även risk för att beställaren får hävningsrätt på grund av försening. Vårt råd är alltid att kontakta jurist för hjälp innan du häver eller avbryter arbetena.

Maria Vilhelmsson och Erik Palmgren, MAQS Advokatbyrå

Maria Wilhelmsson och Erik Palmgren, MAQS Advokatbyrå